The Project Gutenberg EBook of Barnavnnen,  1905-01, by Various

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.org


Title: Barnavnnen,  1905-01
       Illustrerad Veckotidning fr de Sm

Author: Various

Editor: J.B. Gauffin

Release Date: December 5, 2008 [EBook #27416]

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1

*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK BARNAVNNEN,  1905-01 ***




Produced by Juliet Sutherland, Rnald Lvesque and the
Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net







                              BARNAVNNEN

                ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FR DE SM

                              UTGIFVEN AF

                             J. B. GAUFFIN

                UNDER MEDVERKAN AF FLERE BARNAVNNER

                         TJUGUANDRA RGNGEN

                                 1905



                               UPPSALA
                    Tidningen Barnavnnens Frlag




                              INNEHLL.

                          Ledande uppsatser.

                                                   Sid.

Guds rike r nra. _Fr. E._                          2
En sabbatsdag i Jesu lif. _J. B. G._                 9
Jesus botar en lam. _Fr. E._                        17
Publikaners och syndares vn. _J. B. G._            25
Guds rike. _Fr. E._                                 33
Jesus stillar stormen. _J. B. G._                   41
Jairi dotter. _Fr. E._                              49
Johannes dparens dd. _J. B. G._                   57
Kristi dmjukhet. _Fr. E._                          65
Kristi frklaring. _J. B. G._                       73
Jesus frutsger sitt lidande. _Fr. E._             81
Hvar r frukten? _J. B. G._                         89
Jesus hyllas i Betanien. _J. B. G._                 97
Petrus frnekar Jesus. _J. B. G._                  105
Jesus eller Barrabas. _Fr. E._                     113
Fr oss. _J. B. G._                                121
Herren uppenbarar sig fr de sina. _Fr. E._        129
Jesus vlsignar barnen. _J. B. G._                 137
Den rike ynglingen. _Fr. E._                       145
Ljusets barn. _J. B. G._                           153
En underbar tro. _Fr. E._                          161
Kristi himmelsfrd. _J. B. G._                     169
Kyrkans grundlggning.  _Fr. E._                   178
Filippus och etiopiern. _J. B. G._                 193
Frbnen och Guds hjlp. _Fr. E._                  201
Frmaningsord till lydnad fr Gud. _J. B. G._      209
dmjukhet och vaksamhet. _Fr. E._                  217
Tresdd och gldjeskrd. _J. B. G._               225
Syndabeknnelse och frltelse. _Fr. E._           233
Herre, du knner mig. _J. B. G._                   241
Varning fr lttja. _Fr. E._                       249
Ett nytt hjrta och en ny ande. _J. B. G._         257
Varningsord till den ljumme. _J. B. G._            265
Nya himlar och en ny jord. _J. B. G._              273
Moses fdelse och barndom. _Fr. E._                281
Moses kallelse. _J. B. G._                         289
Pskalammet. _Fr. E._                              297
Vandringen genom Rda hafvet. _J. B. G._           305
Guds bud till oss. _Fr. E._                        313
Israels affall. _J. B. G._                         321
Vandringen i knen. _J. B. G._                     329
Den israelitiska gudstjnsten. _J. B. G._          337
Vr fversteprst. _J. B. G._                      345
Spejarne. _J. B. G._                               353
Josua vid Jordan. _Fr. E._                         361
Josua och Israel vid Jeriko. _J. B. G._            369
Josuas afskedstal. _Fr. E._                        377
Johannes fdelse bebdas. _J. B. G._               385
Jesu fdelse bebdas. _Fr. E._                     393
Marias lofsng. _J. B. G._                         401
Soluppgngen frn hjden. _J. B. G._               410
Jesus, vr konung. _Fr. E._                        417

                          Smrre berttelser.

Djupt inne i skogen. _J. B. G._                     11
En saga. _Einar Gauffin._                           18
Lek och arbete. _J. B. G._                          21
Din kpp och staf de trsta mig.                    23
Vgvisare. _J. B. G._                               27
Guds fglar.                                        30
Johannes.                                           30
Bilder ur onkel Erics tittskp.                     39
Det r friskt i skogen. _J. B. G._                  44
Fr vra allra minsta. Goda vnner. _J. B. G._      46
P svag is. _J. B. G._                              62
Fr vra allra minsta. 1. Sm, som g i vgen.
_J. B. G._                                          62
Fr vra allra minsta. 2. En liten musiker.
_J. B. G._                                          63
En barnavn. _I._ och _H._                          66
Farmors berttelse.                                 79
En ovanlig sldfrd. _J. B. G._                     84
Duktiga pojkar. Efter norskan.                      90
Handlade han klokt?                                 98
Samvetets bud.                                      98
Lser du din bibel?                                106
Erik och Anton. _J. B. G._                         118
Den lilla fridstifterskan.                         122
teruppstnden. _J. B. G._                         126
Frukost t gssen. _J. B. G._                      134
Skande efter den oknde Guden.                    138
En god rekommendation.                             142
Gossen, som icke kan.                              146
Farfars stjrna.                                   154
Den bska drycken.                                 162
Flickan med tndstickorna. _C. Andersen._          163
Hon vann seger. Berttelse af _Anna H----m
Preinitz_.                                         180
Blomsterfrsljerskan.                             186
Lrkans hemlighet. _J. B. Cherman._                189
Krig.                                              191
Hvad vnlighet frmdde.                           194
I solvarm sommar. (_Farbror._)                     205
Eva.                                               210
En kindergarten. _J. B. G._                        211
Lilla Lisas missionsgfva. Berttelse frn Kongo,
upptecknad af _A. G._                              226
Ett Herrens sndebud. _J. B. G._                   237
Guds vgar. _C. Trog._                             242
Fr vra allra minsta. Hvem r hon?                252
Verners tvkrona. _K. K----n._                     274
"Det var jag." _Leo Tolstoy._ (Amer.
Sndagsskolvnnen.)                                290
Den rddande brisen.                               306
Olydnad.                                           314
Krkorna med.                                      322
Krleksgrningar.                                  346
Tv vnner. _J. B. G._                             372
Fr vra allra minsta. Till Amerika och hem igen.
_J. B. G._                                         380
En drm.                                           382
En hemlighet.                                      400
God vinst.                                         400
Vedergllning. _K. K----n._                        402
Flitiga gossar. _J. B. G._                         406
Lillans julrim. Af _Anna H----m Preinitz._         414
Gud hr bn.                                       418
Solrosen. _J. B. G._                               422

                           Lngre berttelser.

                                                   Sid.

Hvad julgranarna berttade                           6
Feladt och heladt. Berttelse af "_Mormor_".        47
De sm missionrerna                                86
Broderskrlek                                      127
Skyddsngeln. Af _Ad. Grndler_. Frn tyskan
af _A. G._                                         174
Strandfyndet                                       238
Frn slafbojor till frihet. Af _Ad. Hoffman_.      254
Stormfloden                                        287
Ett solens barn. Af _Alcock_.                      304
Annas offer. Af _Alli Trygg-Helenius_.             407

                  Naturhistoriska och geografiska uppsatser.

                             Af _J. B. Gauffin._

En besynnerlig fisk. Nbbgddan                     54
Mrden i hnshuset.                                115
Ett farligt djur. Den amerikanske bison.           198
Svenska bilder: Kalix                              258
D:o   Haparanda                                    268
D:o   Torne                                       276
D:o   Pite                                        283
D:o   Lule                                   292, 301
D:o   Kiruna                                       309
D:o   Frn Kiruna till Riksgrnsen            317, 324
D:o   Riksgrnsen-Narvik                           333
D:o   Gellivara                                    340
D:o   Malmberget                                   350
D:o   I Jockmock                              356, 364
D:o   Utfr Lule lf                          370, 378
D:o   Harads och Svartl                           386
D:o   Boden                                        394

                           Lefnadsteckningar.

Hans Christian Andersen                            119
Doktor Barnardo och hans barnhem                   328

                                 Snger.

Vlkommen till oss, du nya r! _Ella_                1
En lektion. _Anna H--m_                             22
Pullor, mina sm! _Anna H--m_                       27
Stackars frusna sm! _Ella_                         38
En liten husmor. _Ella_                             68
Sm djurvnner. _Ella_                              78
Tv sm dockmammor. _Anna H--m Preinitz_            86
Solblomster. _Anna H--m Preinitz_                   95
Namnsdagssng fr far. _Anna H--m Preinitz_        100
Nr lillebror kom. _Anna H--m Preinitz_            110
Vid Jesu kors. _Ella_                              126
Vid systers br. _J. B. G._                        147
Sngargossen. _Anna H--m Preinitz_                 147
Indianer och hvita. _Ella_                         155
Drm. _Anna H--m Preinitz_                         155
Vren. J. B. G.                                    177
Min lyra. Ett barndomsminne. _Eric_                179
Gult och bltt--Svenskt och godt. _Ella_
_Beskow_                                           184
En presentation. _Anna H--m Preinitz_              189
Tre generationer. _Anna H--m Preinitz_             198
Rfvare. _Ella_                                    204
Jesus. Mstare! _Anna H--m Preinitz_               213
Den lille konstnren. _Ella_                       221
Stilla kisse! _Anna H--m Preinitz_                 231
Vrblom. _Ella_                                    236
Bror kommer hem. _Ella_                            244
Mellan blommor och blad. _J. B. G._                246
Omaka lekkamrater. _Anna H--m Preinitz_            251
Aftonstmning. _Anna H--m Preinitz_                258
Att dikta sagor. _Anna H--m Preinitz_              266
Liljor. _Anna H--m Preinitz_                       291
Vallflickans sng. _Anna H--m Preinitz_            301
Den lille ppeltjufven. _Ella_                     308
Frisk vind. _Ella_                                 315
Nyfikna vnner. _Anna H--m Preinitz_               331
Framtidsdrmmar. _Ella_                            356
Mormors fdelsedag. _Ella_                         364
Gsungarnas frukost. _Ella_                        374
Kissekatten och jag. _Ella_                        382
En styrkedryck. _Ella_                             390
Lt oss sjunga. _Ella_                             398
En julglimt. _A. A._                               404
Jul. _K--n_                                        409
Nu stundar den heliga julens tid. _Ella_           411
En juldrm                                         421
Sveas nyrsbn                                     424

                             Illustrationer.

Tulla och Notti.                                     3
Vlkommen till oss, du nya r!                       4
Julngeln sjng med.                                 5
Lek och allvar.                                     11
Jesus utanfr Petri husdrr.                        12
Djupt inne i skogen.                                13
En lektion.                                         20
Lek och arbete.                                 21, 22
Pullor, mina sm!                                   28
Vgvisare.                                          29
Stackars frusna sm!                                36
En flickskola i Indien.                             37
Jesus stillar stormen.                              44
Det r friskt i skogen.                             45
Goda vnner.                                        46
Jairi dotter.                                       52
En som gratulerar.                                  53
En besynnerlig fisk.                                55
P svag is.                                         60
Sm som g i vgen.                                 61
En liten musiker.                                   63
En liten husmor.                                    68
Sljdkonstnrer.                                    69
Kristi frklaring.                                  74
En intressant bok.                                  76
Sm djurvnner.                                     77
Genom morfars glasgon.                             83
En ovanlig sldfrd.                                84
Tv sm dockmammor.                                 85
Solblomster.                                        92
En farlig strid.                                    93
Namnsdagssng fr far.                             100
Stackars Beppo!                                    101
De sm missionrerna.                              102
Nr lillebror kom.                                 108
Farmors fdelsedagssng.                           109
Mrden i hnshuset.                                110
Erik och Anton.                                    117
Hans Christian Andersen.                           119
H. C. Andersens barndomshem i Odense.              119
Vid Jesu kors.                                     124
teruppstnden.                                    125
Jesus p vg till Emmaus.                          132
Frukost t gssen.                                 133
Jesus vlsignar barnen.                            140
Hvem skall ge vika?                                141
Broderskrlek.                                143, 159
Vid systers br.                                   148
Sngargossen.                                      149
Indianer och hvita.                                156
Drm.                                              157
Den lilla flickan med tndstickorna.               164
Fr vra allra minsta.                        165, 166
Lilla Berta.                                       172
Barnsligt.                                    173, 174
Min lyra.                                          179
Hon vann seger.                          180, 181, 182
Gult och bltt--Svenskt och godt.                  185
Blomsterfrsljerskan.                             186
En presentation.                                   188
Lrkans hemlighet.                                 190
Tre generationer.                                  196
Ett farligt djur. Den amerikanske bison.           197
Rfvare.                                           204
I solvarm sommar.                                  205
En kindergarten.                                   212
Jesus, Mstare!                                    213
Karl och Greta.                                    214
Solskeppet.                                        220
Den lille konstnren.                              221
Lisa och Lars.                                     222
En frelsning.                                    228
Stilla kisse.                                      229
Vrblom.                                           236
Ett Herrens sndebud.                              237
Bror kommer hem.                                   244
Nr krsbren mogna.                               245
Mellan blommor och blad.                           246
Omaka lekkamrater.                                 252
Hvem r hon?                                       253
En svr uppgift.                                   254
Aftonstmning.                                     259
Svenska bilder: Kalix.                        260, 261
Att dikta sagor.                                   267
Svenska bilder: Haparanda.               268, 269, 276
      D:o       Torne.                  276, 277, 278
      D:o       Midnattssolen frn Haparanda
                kyrka.                             277
      D:o       Pite.                        284, 285
      D:o       Lule. Betelkapellet.              292
Liljor.                                            293
Svenska bilder: Lule                              294
Vallflickans sng.                                 300
Svenska bilder: Lule.                        302, 303
Den lille ppeltjufven.                            308
Svenska bilder: Larossavaara malmberg och Kiruna
                stad.                              309
      D:o       Kirunavaara malmberg.              310
      D:o       Jukkasjrvi kyrka.                 310
Frisk vind.                                        316
Svenska bilder: Vid Abisko.                        317
      D:o       Bjrkliden.                        318
      D:o       Tornehamn.                         318
      D:o       Lapplndsk vinterbild.             325
      D:o       Stationen Riksgrnsen.             325
      D:o       Lappbruden vid Vassijokki.         326
Nyfikna vnner.                                    332
Svenska bilder: Rombaksdalen.                      333
      D:o       Narvik.                            334
Doktor Barnardo.                                   339
Svenska bilder: Gellivara.                    340, 341
      D:o       Malmberget.                   341, 349
I D:r Barnardos vntsal.                           348
Frn D:r Barnardos barnhem.                        355
Framtidsdrmmar.                                   357
Svenska bilder: Stationen vid Murjek.              358
I barnhemmets kyrka i Ilford.                      363
Frn barnhemmet i Ilford.                          363
Mormors fdelsedag.                                365
Svenska bilder: Bron och forsen vid Porsi.         366
      D:o       Vattenfallet vid Edefors.          371
Tv vnner.                                        372
Gsungarnas frukost.                               373
Svenska bilder: Edefors grd.                      379
Till Amerika och hem igen.                         380
Kissekatten och jag.                               381
Svenska bilder: Frn Boden.              387, 394, 396
      D:o       Svartl.                           388
En styrkedryck.                                    389
Lt oss sjunga.                                    397
En julglimt.                                       404
Flitiga gossar.                                    405
Soluppgngen frn hjden.                          410
Nu stundar den heliga julens tid.                  412
Lillans julrim.                                    413
Fglarnas jul.                                     420
En juldrm.                                        421
Solrosen.                                          424
Sveas Nyrsbn.                                    425






                              BARNAVNNEN

N:o 1  Illustrerad Veckotidning fr Sndagsskolan och Hemmet.  22 rg.
5 Jan. Redaktr: J. B. GAUFFIN, Uppsala.                       1905


                    Vlkommen till oss, du nya r!

             Med teckning af _Jenny Nystrm-Stoopendaal_.

Vlkommen till oss, du nya r,
med sn och vinter, med sol och vr,
med sommarjubel i alla snr,
med mogna skrdar p flt och grden
och skymningsstunder kring trefna hrden!

Vlkommen till oss! Gif lycka, frid!
M vapnen snkas i vrlden vid!
Gud skydde Sverige fr ofredstid!--
Ja, Han vill hjlpa, Han vill beskydda
bd' sm och stora i slott och hydda.

Vlkommen till oss! Hvad n du ger,
jag tror drp, att Guds vilja sker,
att Han sin nd hvarje dag beter.
Nr jag ta'r allt frn Gud Faders hnder,
det skert mig till det bsta lnder.

                                           _Ella_.




                         Guds rike r nra.

                            Mark. 1: 14.

_Tiden r fullbordad och Guds rike r nra!_ S talade Herren Jesus i
brjan af sin verksamhet. Vrlden var fr honom ett stort sningsflt,
det gllde att rycka upp sekelgamla frdomar och lta hjrtats kerteg
djuppljas af ordets plogbill. Nu var tiden kommen fr ett dylikt
sningsarbete, det var en vrtid efter en lngvarig vinter af kall
likgiltighet. Johannes hade slutat sitt vrf, Kristus fann fltet
frberedt fr sdd genom hans trogna arbete. Men i denna myckna skrd
behfde han arbetare. Han behfde vittnen, som kunde n folket med sitt
ltt frstdda hvardagssprk, men som dock p samma gng voro Jesu
vittnen, som kunde vittna om Jesu krlek och nd, och slunda draga
massorna till honom. Kristus fann i fiskarena Simon och Andreas, Jakob
och Johannes de mn, som han behfde fr detta vrf. Till dem ljd nu
kallelsen: Fljen mig, och jag skall gra eder till mnniskofiskare.

Vi g nu till vr egen tid. Den kallas "missionens tidehvarf". Hvarfr
d detta? Emedan Guds rike ssom aldrig frr har kommit hednavrlden
mycket nra. Dessa tusen millioner hedningar ha uppskts af en skara mn
och kvinnor, som kunna liknas vid en stor hr, utgngen fr att erfra
vrlden fr sin frlsare. Fr etthundra r sedan var Afrika icke blott
den mrka, utan ock den obekanta och otillgngliga vrldsdelen. Huru r
det vl nu? Nu ro vgar banade i den mrka vrldsdelen, icke blott frn
norr och sder, utan fven frn ster och vster. Till och med jrnvgen
har redan letat sig fram utmed Kongos strand till den punkt, hvarest
floden brjar blifva segelbar. I detta land har Svenska
Missionsfrbundet sedan flera r utfvat en framgngsrik verksamhet, och
fven Sveriges sndagsskolbarn underhlla missionrer drute, som
undervisa de sm svarta barnen om Jesus, barnens vn.

Det stora Kina var fr hundra r sedan ett nstan tillslutet land. De
krig, som Europas stormakter frt mot Kina, hafva ej varit gnade att
ppna kinesernas hjrtan fr evangelium. Frmlingshat var krigets
nrmaste fljd. S mycket mer gldjande r det d, att trots detta hat
missionen dock vunnit framgng i alla Kinas provinser och bilnder.
fven hr underhlla vra sndagsskolbarn flera missionrer.

Herren Jesus ser hednavrldens nd. Han ser, huru hedningen sker frid
men finner ingen, han sker lycka men finner den ej, ja, han ser, huru
tusentals mnniskor d utan att hafva lrt knna honom, syndares
frlsare. Drfr har han kallat vra missionrer till arbetet bland
hedningarne drute. Han har ocks uppvckt mnga svenska barn till att
bedja fr missionen och samla medel till dess underhll. Men ofta
fruktar jag, att vra barn skola trttna. O, att vi aldrig trttnade, ty
vi kunna gra stora ting, om vi frena vra krafter och hlla ut. Eder
egen tidning skall under rets lopp meddela eder skildringar frn
missionsflten. lskade sm, glmmen ej att i edra bner innesluta edra
missionrer och de barn, bland hvilka de arbeta! I vr tid r vrlden
ppen fr Guds evangelium, och mngen hedning lngtar och suckar:
"Kommer dag ej snart?"                                        _Fr. E._




                            Tulla och Notti.

Tulla och Notti ro tv sm lappbarn och syskon. De ha ocks tv
kusiner, som bo p andra sidan skogssen bredvid lfstranden. Notti, som
gr i skolan, hade af sin lrare ftt en jultidning och en fven t sin
lilla syster. Kusinerna voro nnu fr sm fr att kunna beska skolan
och drfr hade de ftt ingenting. Detta visste Tulla s vl, och hon
visste fven, att de sm kusinerna ingenting skulle f till julklapp.

"Hr du, Notti", sade hon till sin bror p julaftonsmorgonen, "kunde
inte du och jag nja oss med en tidning tillsammans? Vi kunna ju se
tillsammans p alla de vackra 'gubbarna' och taflorna, och om du lser
hgt, s ska jag hra p. D kan kusin sa och kusin Tova f den andra
tidningen".

Notti tyckte, att Tullas frslag var riktigt frstndigt, och s togo de
p sina skidor och stoppade den vackra jultidningen innanfr kolten och
gfvo sig p vg.

"Kom bara snart hem", ropade deras mor efter dem, "innan det blir
riktigt mrkt." Ty skymning r det nstan jmt om dagarna vid jultiden i
Lappland.

Det blef inte liten gldje fr de sm kusinerna att f en s vacker
jultidning att se p. I dag hade inte Notti tid att lsa fr dem. Men
under julen skulle han komma ter i sllskap med far och mor. D skulle
de stanna hela dagen, och d skulle han lsa fr bde sm och stora.

[Illustration]

Och s vnde Tulla och Notti ter till sitt hem i vinterskymningen.
Tulla var nstan trtt af skidfrden i backarna. Men p skidorna hade
hon lrt sig att st skert nda frn hon var bara tre r. Och nu gick
det af sig sjlft mot fars och mors lilla stuga.

                                                          _J. B. G._



                        Frn barnens missionrer

i Kina och Kongo r jag i tillflle att kunna hlsa Barnavnnens lsare.
Missionr och fru Brrisson i Kongo ha sndt en uppmuntrande
kvartalsredogrelse frn stationen Kinkenge. Frn frken Hilma Brjeson
har kommit ett lngt bref frn Kina till Barnavnnens farbror med mnga
jul och nyrshlsningar till Sveriges sndagsskolbarn samt med lfte om
ett srskildt bref till barnen p nyret. Hon r barnens missionr i
Kina jmte herr och fru Freden. De voro alla friska men nskade, att ni
skulle komma ihg dem, nr ni knppa edra hnder och g till Gud i bn.
Glmmen inte heller hednabarnen i vra skolor drute i Kongo och Kina!
Det behfves mycket ljus nnu fver hednavrlden och i dess mrker, det
behfves ock mycket ljus i vrt eget mrker, i vr egen nd hr hemma i
Sverige, p det synd och villa m vika ifrn oss och rttfrdighet och
frid fylla allas hjrtan.

                                              _Barnavnnens Farbror._

[Illustration: VLKOMMEN TILL OSS, DU NYA R!]

[Illustration: JULNGELN SJNG MED.]




                      Hvad julgranarna berttade.

                              Med teckning.

Hgt uppe p skogssluttningen blste vinden frisk och kall och
decembersolen lyste vnligt p de unga granarna samt frjdade sig t
deras friska grnska. De voro solens lsklingsbarn, dessa granar, dr de
hjde sina smrta spiror mot hjden, liksom om de velat tacka henne fr
den lifskraft hon sknkt dem. Men icke alla de sm granarna, som vind
och solsken hlsat i gr, funnos i dag kvar p sluttningen. Solen lt
drfr blicken skande spana omkring, och slutligen fann hon de saknade,
ett helt sllskap, som stodo dr resfrdiga. De sgo likvl icke alls
ledsna och bedrfvade ut, nej, de voro lika grna och friska som sina
syskon, hvilka nnu hade sina rtter i den frusna marken. Ja, det fanns
hos dem en egendomlig, aningsfull vntan, som de andra trden saknade.

Och den gyllene solstrlen frgade:

"Ni ro vl mycket bedrfvade fr att ni mste bort frn skogen, bort
frn brder och systrar, bort frn den bla himmeln, frn luft och sol?"

"Bedrfvade?--Nej, vi ro dremot mycket glada; ty vi skola f skda
mnniskornas julfrjd."

Och genom ungskogen, som stod kvar p sluttningen, flg en sakta
susning. Den upprepade aningsfullt: "Julfrjd".

Men huru visste granarna i skogen ngonting om julfrjd? Hade vl julens
ngel, han, som svfvar fram fver stder och byar, hade han hlsat p i
skogen och hviskat om julens budskap fven till den?

Snart kommo stora klkar, dragna af hstar, hitupp. P dem skulle
granarna resa ut i vrlden. De viftade nnu en sista afskedshlsning
till de kvarvarande syskonen, hvilka med beundran sgo efter dem.

Visst var det sknt att grnska hr uppe i Guds klara solsken, men de
hade nu ftt en aning om ngonting nnu hrligare, som de aldrig
skdat.----

Huru lnge de unga granarna frdades, drom visste de ingenting. Men en
dag stodo de alla i en lng rad p en plats, som var omgifven af hga
hus. Var det hr de skulle f se mnniskornas julfrjd?

Julgranarna hade likvl ingen tid till utbyte af tankar, ty den ena
frsvann utt en gata, en annan t en annan gata, och ingendera visste,
hvart den andra tog vgen. "Farvl, farvl!" ropade de till hvarandra,
"vi skola frska trffas igen och bertta hvad vi genomlefvat!"

                                  * *
                                   *

Det var dagen fre trettondagen. I en stor skolsal bars in den ena
julgranen efter den andra. Dr kommo stadsbud med stora, prktiga
granar, dr muntra skolgossar med sm, blygsamma granar, hvilka tills i
gr burit stsaker och ljus och stjrnor p sina grenar. Snart
frvandlades skolsalen till en grnskade skog. I morgon skulle hr
blifva fst fr sndagsskolbarnen, och mnga vnner till de unga hade
sndt hit de julgranar, som deras egna smttingar hade plundrat.

Lrarinnan, en vnlig medellders kvinna, gick liksom en god julf
omkring i salen fr att ordna allt, som i morgon skulle pryda de vackra
granarna. I sin ifver mrkte hon icke, att det prasslade och susade s
underligt i granarna rundt omkring henne. De utbytte p sitt stt mngen
glad hlsning och mnget ord, som tydde p igenknnande. Ty mnga af de
trd, som sttt dr borta p skogssluttningen bland den vackra
ungskogen, mttes ter hrinne, sedan den egentliga julhgtiden var
frbi. Och lrarinnan stngde drren, p hvilken det oupphrligt ringt
under dagen, och gick in i sitt rum, dr hon snart slumrade in i sin
stora lnstol. Hon var trtt efter dagens mdor.

Men drute sken mnen s klart fver skolhuset och in genom fnsterna.
Han lyssnade p julgranarnas berttelser.

Ja, hvad hade de icke att bertta, bde stora och sm, de senare kanske
mest. Det var ett susande och ett prasslande, s att man mste komma
fverens om att bertta en i snder.

"Jag stod i en prktig sal och bar mnga ljus och mnga hrligheter",
brjade den frsta. "Fru kommerserdinnan hll p hela dagen med att
smycka mig och gjorde sig drmed mycken mda. Nr ndtligen kvllen kom
och alla mina ljus brunno, s ringde hon. D flgo dubbeldrrarna upp,
och kommerserdet med sina sner, dttrar och gster kommo in. fven
tjnstfolket var med, men den fattige gossen, som bar mig frn torget,
var icke med. Han var glmd, men det gjorde mig ondt om honom."

"Det var skada", sade en liten vnlig gran bredvid honom, "men hvad
sjngo de om?"

"De sjngo inte alls. De gingo omkring mig och sgo p grannlten och
sade gng p gng: 'O, s vackert!'--'Utmrkt!'--Ja, just dessa ord
anvnde de, jag minns dem mycket vl."

Och granen tystnade. Han var sjlf frvnad fver att han icke hade mer
att bertta om julaftonens gldje och prakt.

"Men hvad sade julens ngel, som lofvade beska oss?"

"Han var inte dr. Han var vl p ngot annat stlle."

"Ja, hos oss var han lnge. Ack, s hrligt det var hos oss!" utropade
den lilla grannen. "Nr jag bars in i huset, var det s mrkt, att jag
ingenting kunde se. Men morgonen drp stod jag i ett litet trefligt
rum, och en rar gammal fru stod framfr mig och smekte mina barr med sin
skrynkliga hand. D knackade det p drren.

"Hvem r dr?" frgade den gamla.

"Det r Karl och Rudolf och Maja. Och Ida kommer strax efter", ropades i
kr drute. "Slpp oss in, mormor!"

"Nej, nej, Jesusbarnet r hos mig."

Hgtidlig tystnad drute.

"Mormor, fr mamma komma in d?" frgade en ljuf barnrst.

"Ja visst, mamma fr komma."

Snart kom hon ocks; hon var en liflig, munter kvinna. fven fadern kom,
och jag beskdades och beundrades.

"Fr jag kl' julgranen t er i r ocks?" frgade mormor. Hon hade ett
s dmjukt sinne.

"Om du fr, lilla mor?--Hr p, Marie, nr du har brdt med julstket
och jag r sysselsatt i affren, r det inte d en ljuflig tanke, att
mormor och Jesusbarnet tillsammans reda till julfrjden t oss hr
uppe?"

"Jo, visst, hur skulle jag annars bra mig t?" sade den unga kvinnan
och gaf mormor en hjrtlig kyss.

Och sedan hllo mormor och jag hvarandra sllskap hela dagen i den
tysta, trefliga vindskammaren. Hon prydde mig s vackert med sina goda,
gamla hnder, som redan darrade en smula, och vi frjdade oss fver
hvarje rdt pple och fver hvarje frgylld nt samt fver alla de
vackra ljusen och konfekten. Hon fann alltid den bsta platsen fr
hvarje sak. fven en vacker transparang stllde hon i ordning--den
frestllde Josef och Maria samt de tillbedjande herdarne. Slutligen
fste hon en stor, gyllene stjrna i min topp och mnga sm stjrnor med
bibelsprk p i mina grenar. Drvid upprepade hon tyst fr sig sjlf
hvarje sprk: "Se, jag bdar eder stor gldje."--"S lskade Gud
vrlden."--"I dag r eder fdd frlsaren." Hon tycktes hafva dessa ord
mycket kra. Stjrnorna sgo s nya och glnsande ut, som vore de nyss
nedfallna frn himmelen, och mormor hviskade med ett gladt leende: "S
frvnade barnen skola blifva!"

Och sedan, den underbara heliga aftonen, nr jag bars ned och stlldes
p det med en hvit duk fvertckta bordet och alla mina ljus brunno!--

                                                             (Forts.)




                             Bibellsning
              eller hvad str det i nsta sndags text?

Veckan 8-15 Januari 1905.

M.  9. Mark. 1: 21-34. En sabbatsdag i Jesu lif.
T. 10.    v.    21-28. _I Kapernaums synagoga._
O. 11.    v.    21-22. _Han lrer med vldighet._
T. 12.    v.    23-28. _Han hjlper en besatt._
F. 13.    v.    29-31. _Jesus i Simons hus._
L. 14.    v.    32-34. _P aftonen utanfr Simons hus._
S. 15.    v.    35-38. _Betsaidas invnare lska Jesus och vilja behlla
                        honom._

                 Sndagsskoltext fr den 8 Januari.

                            Mark. 1: 14-20.

_Minnesvers_: Joh. 15: 16a. I hafven icke utkorat mig, utan jag har
utkorat eder, och jag har bestmt eder, att I skolen g stad och bra
frukt, och att eder frukt skall frblifva.

                   Barnavnnens anmlan for 1905.

        Tjugondeandra rgngen, 432 sidor, 150 fina teckningar,

Redigeras af J. B. Gauffin, Uppsala, under medverkan af flere inom vrt
           land knde sndagsskolmn och barnavnner;

Innehller en _kort betraktelse fver ngot Guds ord_, af Fr. Engelke
           och J. B. Gauffin, _lngre och kortare berttelser,
           skildringar ur naturen och lifvet_; fver _svenska orter och
           vrldens hufvudstder_, frn missionsflten i _Kongo_ och
           _Kina_. fversikt af fljande sndags text till hjlp fr
           lrare och barn.

Illustreras icke med gamla utntta klicher utan hela ret om med nya,
            fina original-klicher.

Utkommer hvarje torsdag i stort ttasidigt nummer, tryckt  fint papper.

Sprides i lagom stor upplaga fr att kunna bra kostnaderna och fr att
        trycket kan bli vrdadt, samt expedieras i rtt tid;

Kostar  postanstalterna 1 kr. 05 re jmte tillgg af
       postbefordringsafgiften; hos _Red. af Tidn. Barnavnnen, Uppsala_
       frn 6-20 ex. 1 kr,; frn 21-49 ex. 95 re; 50-99 ex. 90 re; 100
       ex. och drfver 85 re pr ex. d.

Gratis fljer sndagsskolans textbok och ett sextonsidigt, fint
       illustreradt Sommarnunmmer.

Textboken sljes extra till prenumeranter  Barnavnnen fr 5 re ex.
       Fr lrare och lrarinnor finnes textboken interfolierad och
       klassbok i ett starkt band fr 25 re.

Bestlles hos Redaktionen af Tidn. Barnavnnen, Uppsala.

UPPSALA 1904, K. W. APPELBERGS BOKTRYCKERI.




                            BARNAVNEN

N:o 2    Illustrerad Veckotidning fr Sndagsskolan och Hemmet. 22 rg.
12 Jan.  Redaktr: J. B. GAUFFIN, Uppsala.                      1905.


                       En sabbatsdag i Jesu lif.
                            Mark. 1: 21-34.
                             Med teckning.

Om du i din bibel eller i din textbok lser igenom de hr angifna
verserna ur Markus frsta kapitel, s fr du en rtt liflig
frestllning om, huru Jesu lif tedde sig under hans verksamhets tid p
jorden. Fr att riktigt frst frlsaren sjlf och fr att riktigt lra
knna honom, r det s ndvndigt fr oss att gifva akt p hans lif. Vi
skola d ej kunna undg att lra oss lska honom och vi skola d lttare
kunna frst hans ord.

Vi flja honom d frst in i Kapernaums synagoga, dr han talar till
folket s att hans ord gr rakt in i deras hjrtan. Genom hans tal
faller ljus, himmelskt ljus fver deras lif. Aldrig frr hade dessa
mnniskor sett, huru sm och syndiga de sjlfva voro. Men aldrig frr
hade de heller sett Gud s ondligt stor och barmhrtig. Ja, Jesus
talade, s att de brjade afsky och hata det syndiga och ortta i deras
lif och brjade lngta efter att kunna g p Guds vgar och att kunna
gra Guds vilja. fven de sm barnen, som voro i synagogan, tyckte om
Jesus och lyssnade uppmrksamt till hans underbara ord.

Dr i synagogan fanns fven en stackars man, som behrskades af en ond
ande. Denne man ville Jesus frlsa frn den onde andens inflytande och
drfr bjd han denne ande att g ut frn mannen. Och han mste lyda. I
stllet fick nu mannen frid och ro till sin sjl samt kunde lyssna till
Guds ord och f sitt hjrta uppfylldt af rena och heliga tankar. Det r
n i dag samma kraft kvar i Jesu ord. Den som under lngtan och bn
lser detta ord eller lyssnar drtill, han fr sin sjl fylld af rena
och heliga tankar. Draf kan du frst, af hvilken betydelse det r, att
du gr i sndagsskolan och gr det p det rtta sttet i det rtta
sinnet.

S flja vi med Jesus och lrjungarne till Simons hus. Men fven hr
rder nd. Simons svrmoder ligger i feber. Jesus frbarmar sig fven
fver henne. Han tar hennes hand och reser henne upp och se--med ens r
hon fullt frisk, s att icke ens mattighet eller svaghet finnes kvar
efter sjukdomen. Vi kunna ltt frst, huru glad och lycklig Simons
svrmoder skulle knna sig. Och hvad hon skulle lska och beundra
frlsaren! Sin tacksamhet visar hon genast genom att duka middagsbordet
fr frlsaren och lrjungarna. Ltt och vig skyndar hon att betjna de
kra gsterna. S bra nu fven vi med lust och gldje tjna vr
frlsare. Gr det lilla du kan ssom ett litet barn, och nr du blir
ldre, fr du strre uppgifter att fylla.

Ryktet om frlsarens barmhrtighet och makt vid botandet af Simons
svrmoder gr som en lpeld omkring frn hus till hus i den lilla staden
Betsaida. "Har du hrt, har du hrt, hvad Jesus af Nasaret utfrt fr
ett storverk med Simons svrmoder?" S lter det fver allt och frn
allas lppar och snart har hela staden hrt det. De sm barnen ila
genast stad fr att se den gode och barmhrtige frlsaren. De nalkas
frsiktigt. Ja, dr sitter han under skuggan af vinrankorna utanfr
Petri husdrr. Jesus ser s blid och god ut, s att de sm inte kunna
lta bli att g nda fram till honom och snart ro de uppe i hans skte,
s att han fr lgga sina hnder p deras hufvuden och sknka dem Guds
vlsignelse.

Men nr solen gtt ned, komma jmvl de ldre. Sjuka och friska komma.
Hela staden kommer till Jesus utanfr Petri husdrr. Och alla sjuka och
elnda hjlper frlsaren och till alla talar han goda och frlsande ord.
Aldrig kunde de glmma denna hrliga kvll i Betsaida, och barnen
trttnade aldrig att tala om, huru krleksfullt och vnligt han tog emot
dem. S bra nu alla barnen ska att lra knna och lska Jesus. Ty han
r nnu densamme, och barnen behfva alla hans krlek och frlsande nd.

                                                            _J. B. G._




                            Lek och allvar.

                             Med teckning.

Gossar och flickor ro inte s litet nyfikna, nr det gller att lyssna
till berttelserna om kriget mellan ryssar och japaner. Modet och
hjltemodet vcker stdse beundran, inte minst hos de sm i denna
vrlden.

Och s vill man sjlf vara eller blifva en hjlte tminstone i
snbollskriget eller d man "leker krig". Till och med flickorna knna
sig manade att taga plats i ledet till strid fr en rttvis sak.

Nu var det Rudolfs fdelsedag. Syskon och kusiner och sm grannar hade
blifvit bjudna p hallonsaft och fint dopp. Nr gossarna bugat sig
vackert och flickorna nigit nnu vackrare fr Rudolfs mamma och tackat
henne fr den goda vlfgnaden, s skulle man naturligtvis leka och s
lekte man krig.

Drom hade man fr resten kommit fverens p frhand. Ty bde gossar och
flickor hade sablar och kaskar med sig. Lille Einar hade till och med
lnat en pickelhufva af sin far, som var polisman. Gunnar var adjutant,
ty han kom ju till hst och Rudolf var general. Det var ju ett sttligt
regemente, ssom nu hvar och en kan se p teckningen.

Men nr leken var slutad, d berttade Rudolfs far fr alla barnen om
huru det gr till, nr det r krig p allvar--huru mnniskor d ddas i
tusental och huru andra tusenden ligga snderslitna af granatstycken,
utan en arm, utan ett ben och p alla mjliga stt sndertrasade,
vltrande sig i plar af blod under oerhrda smrtor.

[Illustration]

D m ni tro, att det kom trar i flickornas gon och gossarne sutto med
vidppen mun och hrde p. Men s frgade Rudolf, nr far slutat sin
berttelse: "Men, far, vi ska' vl fva oss att frsvara vrt land?"

"Ja, min gosse, nnu s lnge, men nr de kristna folken blifva kristna
p allvar och icke bara till namnet, d f vi smida om vra kanoner till
plogbillar och vra svrd till trdgrdssaxar. D skall intet krig,
intet rlig mer finnas p jorden."

"F se, om den tiden kommer, tills vi bli stora", sade lilla Anna, hon
med det stora trsvrdet.

                                                           _J. B. G._




                          Djupt inne i skogen.

                             Med teckning.

Djupt inne i skogen, dr timmerhuggarens yxa aldrig hres och dit
mnniskan sllan har sin vg, dr vxa trden under hundratals r, tills
nordanvinden en dag bryter och fller dem. Hr inne i skogen grnskar
mossan i ro fver stenarna, blommorna knoppas, dofta och d utan att
ngon njuter af deras fgring, fglarna sjunga s vackert och ingen str
dem. Haren tassar ltt och vig mellan tufvorna och solen speglar sig i
de sm daggdropparna. Det r nstan som om hr drjt kvar en flkt af
Edens frid. Eller r det profetians ande, som susar hr djupt inne i
skogen och sjunger och vntar, tills det en gng varder frid p jorden?

[Illustration: JESUS UTANFR PETRI HUSDRR.]

[Illustration: DJUPT INNE I SKOGEN.]

Hr inne i skogen se vilddjuren inte ens vilda ut. Bjrnungarna leka ju
som glada barn plga leka. De klttra och hoppa p den brutna
trdstammen och frst inte ens, att en fara kan hota dem. Hr finnes ej
hller ngon fara, fven om deras mor r litet bekymrad fver deras
ofrvgenhet. Hon har glmt den gamla, huru i naturens skola muskelkraft
och vighet hlla jmna steg med ungdomsmodet och farorna.

Och vore gamla bjrnen borta, s skulle en hel svrm af sm mnniskobarn
kunna leka med bjrnungarna, och ingen skulle ha ngot att frukta af
dem. De ha nnu aldrig spisat annat n hvad skogen bjudit dem. Blbr
och odon till frukost, rtter, stjlkar, grs och hjorton till middag
samt lingon och krkbr till kvll. De ro drfr godmodiga, glada och
gemytliga. Det r bara deras mor, som visar tnderna och ser stygg och
misstnkt ut. Hon har sett det, som r styggt, och sjlf blifvit stygg.
S gr det ofta, att de stora blifva stygga och farliga. Och dem kan man
trffa p fven djupt inne i skogen, dr blommorna dofta och fglarna
sjunga i ro, och dr mossan vxer mjuk fver stenarna.

                                                           _J. B. G._




                      Hvad julgranarna berttade.

                       (Forts. fr. freg. n:r).

D fattade frldrarne och barnen hvarandras hnder och gingo rundt
omkring mig och sjngo:

     "Hell dig julafton, hrliga, klara!
     Du tnder ljus uti hjrta och tjll!
     Lofsngen ljuder frn nglarnas skara,
     Genom rhundraden hrd i kvll:
     _'ra vare Gud i hjden, frid p jordene,
     Mnniskorna en god vilje. ra vare Gud!_]
     Hell dig julafton, hrliga, klara!
     Du tnder ljus uti hjrta och tjll!"

Sngen klingade obeskrifligt sknt, ty julngeln sjng med. Han satt dr
mina grenar voro ttast och frjdade sig innerligt.--Ja, jag kunde nnu
bertta mycket om denna glada familj, dr den innerligaste krlek rdde
mellan alla familjemedlemmarna, ty vi ha ju delat julfrjden med
hvarandra nda tills i gr. Och d voro alla s bedrfvade att ndgas
skiljas vid mig. Mormor satt vid kakelugnen och hade i sitt kn alla de
hrligheter, som nyss hngt i mina grenar, samt delade ut alltsammans t
den lilla skaran. Sedan sjngo de ter en julsng tillsammans."

"_Det_ var julgldje!" sade alla granarna och nickade beltet t
hvarandra.

Den som hrnst skulle bertta, skakade sorgset sitt hufvud. "Jag kunde
vl ock frtlja om mnga ljus och vackra gfvor", sade han, "men jag
har icke ftt lyssna till ngon julsng. Icke heller var ngeln dr. Jag
sg honom en gng titta in genom fnstret, men han hjde genast vingen
och svfvade drifrn. Mina ljus hade icke hunnit slckas, frrn det
var strid mellan syskonen, och de uttalade s mnga hrda, stygga ord,
som visste de alls ingenting om den Guds krlek, som i denna heliga natt
uppenbarades fr dem och fr hela vrlden.--Nej, jag har icke ftt se
ngon julgldje."

Det uppstod en kort, sorgsen tystnad. Skulle de andra ocks hafva samma
sorgliga saga att frtlja?

"Men jag har varit vittne till julgldje, och likvl har intet ljus
hngt i mina grenar", sade en annan gran.

"Inga ljus och nd julgldje?"

"Ja, jag stod i ett vackert frmak, och far och mor gingo sakta omkring
mig och bredde ut gfvor fr sina lsklingar. Drren till angrnsande
rum stod ppen, och jag kunde se de sm. De sutto ttt invid hvarandras
sida; en stor, vacker gosse med bruna lockar fver den hvita pannan och
en liten fint byggd flicka med ett lskligt utseende. Deras stora gon
voro vnda t det hll dr jag stod, men de sgo mig icke; de voro bda
blinda."

Drute sjnk dagen allt mer och den heliga julaftonen bredde sin
skymning fver jorden. Frldrarna stodo vid fnstret, och jag sg trar
i deras gon, nr de betraktade de julljus, som brunno i vningen midt
emot.

D hrdes i fjrran kyrkklockornas hgtidliga klang. De blinda barnen
lyssnade ifrigt, deras ron uppfngade ljudet lngt fre frldrarnas.

"Hr, nu ringer det till jul, nu f vi sjunga julsnger!" utropade
gossen, och med silfverklara rster brjade de sjunga:

     "Si, natten flyr fr dagens frjd,
     Och nglars rst frn himlens hjd
     Det bud till fromma herdar br,
     Att fdd den gode herden r."

Far och mor gingo in till barnen och togo dem med sig in i
hgtidsrummet, dr de tillsammans sjngo den skna julsngen till slut.

Dessa bda blinda barn hade en mycket glad julafton. Karl var s
lycklig, nr han hll den nya, prktiga fiolen i sin hand, och hans
strke lockade ur den de sknaste melodier. Och Mimmis ansikte strlade,
nr hon satt framfr den stora bibeln med upphjda bokstfver och med
sina spda fingrar lste berttelsen om Jesu fdelse.

"Ack, lt mig nu sjlf f lsa om den blindfdde, mamma lilla", bad hon.
Det var hennes kraste berttelse.

Och hon lste med sin ljufva barnarst hgt berttelsen om huru Jesus
botade den blindfdde. Frldrarna lyssnade andaktsfullt. De grto nu ej
mer utan tackade Gud, d de tnkte p, att det himmelska julljuset,
Jesus Kristus, lyste i deras barns hjrtan klarare och ljufligare n i
mnget annat ungt hjrta."----

"fven jag bars in i ett hus, dr sorgen gstade", brjade en annan
gran. Man bar mig mycket tyst och frsiktigt, ty herrn i huset skulle ej
f se mig. Tant Karin hade kpt mig och gmde mig ngsligt i ett mrkt
rum bredvid hennes. De sm barnen hade ingen annan n henne att hlla
sig till. Deras vackra, glada mor hade bddats ned i den mrka grafven,
och fadern satt hela dagen stum och dyster i sitt arbetsrum. Den gamla
tanten var sledes allt i allo fr barnen, hennes varma hjrta och
hennes ansprkslsa rum var deras bsta tillflyktsort. Men det gjorde
henne dock ondt i hjrtat, nr hon tnkte p, att hon skulle erstta dem
bde fader och moder.

Hon hade talat med professorn om tillredelserna fr julen. "Gif barnen
hvad du vill, kra tant", sade han, "men ingen julgran och intet julstk
vill jag veta af. Och bed mig inte att komma med--jag kan inte uthrda
det. Det r hjrtlst att begra det." Och han frdjupade sig ter i
sina bcker.

Men tant Karin gick ut ifrn honom med en djup suck. Hon undrade i sitt
stilla sinne, huru han kunde bttre frdraga sina bcker n sina barn.
Hon stannade ett gonblick framfr den slutna drren, innanfr hvilken
den kra dda hade bott, och hon frgade sig sjlf, hvad _hon_ skulle
sagt om detta. Men frn den andra vrlden kom hvarken rst eller svar.

Andra morgonen, nr barnen sutto vid frukostbordet och halfhgt talade
om julen, kom tant Karins lskling, en liten flicka med djupbl gon,
och klttrade upp i hennes kn samt slog sina armar omkring hennes hals.

"Tant Karin", sade hon, "jag har drmt ngonting s vackert."

"Hvad har du d drmt, liten Elsa?"

"Jo, jag tyckte, att mamma stod bredvid min sng, och hon var s ljus
och skinande, som sjlfva julngeln mste vara. Och hon talade om fr
mig, att i himmelen fanns en julgran, som var s stor, s stor, och p
den slocknade aldrig ljusen, och vi skulle allesammans f vara hos henne
under julgranen."

"Det var en skn drm, hjrtebarnet mitt."

"Ja, det var s skada, att jag vaknade. Lille Johannes vckte mig, fr
han skrek s hgt. Just nr jag hll p att vakna, tyckte jag, att jag
s tydligt hrde mamma sga: 'I morgon skall jag skicka er en julgran t
den kra pappa'.--Tnk, tant--t pappa."

Tant Karin lyssnade till den lillas ord. Hon satt en lng stund
eftersinnande med barnet alltjmt tryckt mot sitt brst.

Drp fick hon s mnga bestyr. Jag hmtades fram ur det mrka rummet,
och barnen fingo i dag icke komma in till tant, frr n det blef mrkt.
D kallade hon dem allesammans in till sig och talade lnge med dem. Hon
pminde dem om deras mor, som gtt till himmelen i tron p sin frlsare,
samt visade dem p Guds krlek, som snde ende sonen hit ned till
jorden.

D brjade julklockorna ringa s hgtidligt, och nu tnde tant Karin
alla mina ljus. Drp lyfte man upp mig, och tyst, tyst p t gick den
lilla skaran med mig ned till faderns drr. Nr alla barnen intagit sina
platser, brjade de sjunga:

     "Af himlens hjd oss kommet r
     Ett bud, som frid till jorden br.
     Stor frjd I skolen hra f,
     Det eder grant br akta p."

                                                       (Forts.)




                             _Bibellsning_
               eller hvad str det i nsta sndags text?

                        Veckan 16-22 Jan. 1905.

M. 16. Mark. 2: 1-12. Jesus botar en lam.
T. 17. v. 1-2.  _Folket sker Jesus;_
O. 18. v. 3-4. _en lam sker honom._
T. 19. v. 5. _Den lame fr syndernas frltelse._
F. 20. v. 6-7. _Skriftlrde tnka onda tankar._
L. 21. v. 8-9. _Jesus bestraffar dem hrfr;_
S. 22. v. 10-12.  _han botar den lame._

                   _Sndagsskoltext fr den 15 Jan._

                            Mark. 1: 21-34.

_Minnesvers_: Mark. 7: 37. Och de hpnade fvermttan, sgande: Allt har
han vl bestllt: han lter bde de dfva hra och de stumma tala.



                    Barnavnnens anmlan fr 1905.
        Tjugondeandra rgngen, 432 sidor, 150 fina teckningar,

Redigeras af J. B. Gauffin, Uppsala, under medverkan af flere inom vrt
           land knde sndagsskolmn och barnavnner;

Innehller en _kort betraktelse fver ngot Guds ord_, af Fr. Engelke
           och J. B. Gauffin, _lngre och kortare berttelser,
           skildringar ur naturen och lifvet_; fver _svenska orter och
           vrldens hufvudstder_, frn missionsflten i _Kongo_ och
           _Kina_. fversikt af fljande sndags text till hjlp fr
           lrare och barn.

Illustreras icke med gamla utntta klicher utan hela ret om med nya,
            fina original-klicher.

Utkommer hvarje torsdag i stort ttasidigt nummer, tryckt  fint papper.

Sprides i lagom stor upplaga fr att kunna bra kostnaderna och fr att
        trycket kan bli vrdadt, samt expedieras i rtt tid;

Kostar  postanstalterna 1 kr. 05 re jmte tillgg af
       postbefordringsafgiften; hos _Red. af Tidn. Barnavnnen, Uppsala_
       frn 6-20 ex. 1 kr,; frn 21-49 ex. 95 re; 50-99 ex. 90 re; 100
       ex. och drfver 85 re pr ex. d.

Gratis fljer sndagsskolans textbok och ett sextonsidigt, fint
       illustreradt Sommarnunmmer.

Textboken sljes extra till prenumeranter  Barnavnnen fr 5 re ex.
       Fr lrare och lrarinnor finnes textboken interfolierad och
       klassbok i ett starkt band fr 25 re.

Bestlles hos Redaktionen af Tidn. Barnavnnen, Uppsala.

UPPSALA 1904, K. W. APPELBERGS BOKTRYCKERI.




                             BARNAVNNEN

N:o 3     Illustrerad Veckotidning fr Sndagsskolan och Hemmet. 22 rg.
19 Jan.   Redaktr: J. B. GAUFFIN, Uppsala.                      1905.


                        Jesus botar en lam.
                           Mark. 2: 1-12.

Trtt efter en mdosam frd hade Jesus vl behft ngon tids stillhet
och hvila. Men knappast hade han kommit hem, frrn hela huset fylldes
af beskande, ja fven den trnga gatan drutanfr drren fylldes snart
af vxande folkskaror. Jesus sg hr ett tillflle att gagna, och hans
krleksfulla hjrta glmde sitt eget behof fr folkets. Mnniskorna
behfde s vl hra evangelium, och ingen fanns utom Johannes dparen,
som vid denna tid frkunnade evangelium om Guds rike. Jesus satte sig
slunda och talade fr dem som redan kommit in och fven fr dem, som
utanfr drren nddes af hans ord. "Och Herrens kraft var dr till att
gra dem helbrgda", heter det hos evangelisten Lukas. Herren sg sig
omkring p dessa fariser och lagkloke, som ock kommit tillstdes, men
ingen af dem ville lta sig hjlpas, fastn det fanns s mycket ondt i
deras hjrtan.

D hres ett buller; det r ngra druppe p taket, som bryta upp
takstenarna. Jesus ser det och vet deras afsikt. Han vet, att dessa fyra
mn icke vilja lta sig afskrckas att vid detta tillflle komma till
Jesus. Han vet, att de i deltagande krlek tnka p en stackars man, som
sjlf icke kan g, han har reda p, att de anstrngt sig att komma genom
folkhopen med sin tunga brda. Han vet, huru de med stor anstrngning
lyckats bra den sjuke uppfr trappan upp p taket, och han ser, huru de
nu med tg fira ned sngen, hvari den lame ligger, midt framfr honom.
Jesus visste allt detta, hvarom skert hans hrare voro i okunnighet,
men han sg ocks ngot annat, han sg deras fasta tro p hans egen
krlek och makt, han sg i deras hjrtan den tysta bnen: "Kre Mstare,
gr denne arme man helbrgda!"

Jesus glder sig t detta tillflle att f hjlpa, men han vill lta
hjlpen g nnu lngre n den sjukes vnner hade tnkt. Drfr sger han
till den lame: "Min son, dina synder ro dig frltna".

Frvning visar sig p mer n ett ansikte vid dessa ord. De skriftlrde
tnka: "Huru kan denne frlta synder?" Jesus sg deras tankar och
visste ocks bsta sttet att besvara dem. Men skert sg Jesus ocks
tacksamhet och gldje rra sig i den lame mannens hjrta, ty syndernas
frltelse var just det, som han allra bst behfde.

Sedan visar Herren det frvnade folket, att likasom han med ett ord kan
frlta synder, s kan han ocks med ett ord gra den sjuke helbrgda.
Underlig mste befallningen frekomma dem, d den riktades till en, som
ej kunde g: "_St upp!_" sger Jesus. Men den sjuke frstod, att jmte
befallningen kom helbrgdagrelsens gfva. Han frstod, att Herrens
kraft var dr fr att gra honom helbrgda. S str han strax upp och
fr kraft att bra sngen och slunda gifva ett tydligt vittnesbrd om
Jesu makt att gonblickligen hjlpa frn en svr sjukdom. Icke
underligt, att "alla blefvo bestrta och prisade Gud, sgande: Sdant
sgo vi aldrig!"

Mnne Herren fven hos oss kan finna en sdan tro, att han, ssom det r
hans hjrtas lust, i denna stund kan f hjlpa, bota och frlta fven
oss?

                                                             _Fr. E._




                                En saga.

            Lmplig att lsa vid ett nyr--och hela ret.

                          Af _Einar Gauffin_.

Det var en gng en man, som drefs af krlek till mnniskorna. Han hade
sjlf ftt krlek frn krlekens klla och drfr var hans hjrta varmt,
och drfr strlade hans gon med en underbar glans. Alla barnen i
staden hllo af honom, hur skulle de kunna annat, han sg s vnligt p
dem. Pojkarne, som stodo i gathrnen och rkte cigaretter och anvnde
fula ord, tystnade, nr han gick frbi. De knde p sig, att man icke
kunde svra, nr en sdan man hrde det. Han sg ut som om han tnkte
godt om alla, och drfr ville de inte. Och kom han till en sjuk,
lmnade han solsken efter sig, nr han gick. Det var krleken i hjrtat
som gjorde det. Somliga frstodo det, andra frstodo det inte, sjlf
visste han bara, att han lskade mnniskorna.

En dag fick han hra, att p andra sidan den vldiga bergskedjan, vid
hvars fot staden lg, bodde mnniskor, som voro onda och lefde i elnde.
Han hrde det och tnkte i sitt hjrta: "Jag vill g till det folket och
pminna dem om att Gud r krlek och att han bjuder och sger oss:
lsken hvarandra. De hafva nog glmt det och ro skert olyckliga, ty
den r olycklig som glmmer att lska."

Men nr hans vnner hrde det, afrdde de honom. De dr mnniskorna voro
allt fr onda och skulle inte lyssna till ngra ord om krlek. De voro
alltfr uppfyllda af hat, ja, de kunde kanske rent af taga hans lif.
Hvem kunde veta? Och vandringen fver bergen, den var svr, han skulle
inte orka klttra fver dessa svindlande afgrunder och st emot
viddernas ovder. Nej, nej, det gick icke an. Det var att fresta Gud att
utstta sig fr sdana faror.

Och mannen hrde tyst p vnnernas rd---och dagen efter gick han. Ja,
nog var vandringen svr. Vgen var skroflig och brant. Han fick klttra
p smala kanter, dr bergvggen stupade lodrtt under honom. Han fick
hlla sig fast med hnderna i skrefvor, s att de bldde, medan stenarne
lossnade under hans ftter. Men fram skulle han, krleken i hjrtat dref
honom, och den som drifves af krlek, frgar ej efter brddjup och smala
vgar.

Smningom blef vgen bttre, men det blef kallare och kallare. Vinden
slet i hans rock och piskade sn i hans ansikte, men mannen bara svepte
rocken ttare omkring sig och tryckte hatten skrare p hufvudet. Och
han frs icke, ty hjrtat var varmt--af krlek.

Snart hade han ntt toppen och nu brjade han nedstigandet. Men nu voro
icke svrigheterna mindre. Hundrade gnger hade blott foten behft
slinta och vandraren hade strtat ned i djupet. Men foten slant icke--ty
den gick krlekens renden.

Efter nnu ngon vandring kom han ned i landet p andra sidan. Dr fanns
mnga sm stder och byar, mnniskorna arbetade och slpade i fabriker
utan sol och luft fr ringa ln, och husen sgo fattiga ut. Ja, hr
skulle det dr folket bo--s hade man sagt honom.

Han brjade nu lefva bland folket hr alldeles som han gjorde i sin
hemstad, och han tyckte att mnniskorna voro lika hr som dr. Det gick
honom p samma stt. Barnen blefvo glada, nr de sgo den vnlige mannen
p lngt hll. Mnnens eder tystnade, och kvinnor, som kommo ut p gatan
fr att grla med hvarandra och frtala hvarandra, tystnade ocks, blott
mannens ansikte visade sig--alltid med dessa goda, krleksfulla gon,
som sade att han trodde dem alla om s godt. Man kunde inte,--det var
som en renare luft kring mannen, en luft som man inte hade mod att
frpesta med stygga och krlekslsa ord. En frunderlig man, sade
somliga. En god man, sade andra. Han hller af oss, sade barnen--de
frstodo honom bst.

Men dagarna gingo och mannen brjade tro att han kommit vilse. Han mtte
aldrig ngon af dessa mnniskor, som skulle vara s onda, alla sgo s
vnligt p honom alldeles som hemma. Kom han in i ett hus, var han
alltid vlkommen och blef vl undfgnad, och allra minst ville ngon
taga hans lif. Han predikade aldrig, han talade med dem om Guds krlek
och lefde med dem och blef god vn med alla och knde, att dr fanns s
mnga varma mnniskohjrtan, som kommo honom till mtes, men aldrig
ngra hrda och hatfulla. Ja, han hade skert gtt vilse.

Men nr dagarna blefvo r, brjade mannen fundera p att draga vidare
fr att finna de onda mnniskorna, hr funnos de icke. Men det var
mycket som han icke visste. Han visste icke han, att det hade blifvit
mindre slagsml p torget sedan han kom, att mnnen brjat arbeta bttre
och att det blifvit skrare att frdas p gatorna om ntterna. Icke
visste han heller, att kvinnorna grlade mindre och frtalade hvarandra
mindre. Nej, det var s mycket som mannen icke visste. Det var s mycket
som han icke kunde se, drfr att det flydde fr honom.

Innan mannen hann stta sin plan i verket, blef han sjuk. "Jag fr hvila
ngra dagar", tnkte han, "det gr fver." Men det gick icke fver, det
blef vrre. Nr det nu spordes rundt omkring i husen, att den gode
mannen var sjuk, blefvo mnniskorna bedrfvade.

"Tnk om han skulle d", sade de sjuka, "hvem skulle sedan komma och se
krleksfullt p oss? Det har varit s ltt att vara sjuk sedan han kom."

                                                               (Forts.)




[Illustration: EN LEKTION.]

                            Lek och arbete.

                          Med tv teckningar.

Dr ser du fyra sm flickor, som g i lek p ngen i grnska och
sommarsol. Det har du sjlf varit med om mngen gng och haft s
hjrtans roligt, att du eftert lnge, lnge kommit ihg det. Nr
hstregn och vinterstorm jagat dig och lekkamraterna inom hemmets varma
hgn, tnkte du nnu med gldje p lekarna i sommarvrmen. Ja, _s_
kunna goda barn leka i lifvets vrdagar, att minnet draf fljer dem som
en strimma sol genom lifvet, nda tills de blifva gamla och gr, och att
de d med blida knslor och ljusa tankar minnas sina lekkamrater frn
barndomen. Och nr de trffas som vuxna mnniskor, se de hvarann nnu
som stora barn och kunna rakt inte frst, att det var s rysligt
lngesedan de lekte och drmde ssom sm.

[Illustration: LEK.]

Men ngonting s minnesvrdt och hgtidligt blir barndomslekarna endast
fr dem, som drjmte lra sig arbeta duktigt och p fullt allvar under
sin uppvxttid. Fr den, som bara leker bort den tiden eller blott
arbetar litet p lek ibland, mista barndomslekarna sin helgd och
lekkamraterna sitt stora vrde. Nr lifvet tages p allvar, blir leken
hgtidsstunder. Lttja och ddlshet r alla lasters moder, har en vis
man sagt, och fattigdom och nd flja den late och okunnige i hlarna
som rofdjuren sitt byte. Du svenska gosse, du svenska flicka, vill du
blifva en god och bra mnniska, lr dig d tidigt ett ordnadt arbete.

Flickorna p vr andra teckning kunna helt visst leka fven de. Men de
kunna ocks arbeta. Deras frldrar ha lrt dem arbeta. S br det vara.

Frosten har blekt och hrjat lftrdens kronor. Hststormen har skakat
ned de brokiga bladen och strtt dem i gula drifvor fver trdgrdens
grsmattor. Men dr f de visst icke ligga fver vintern. Nr vrsolen
brjar skina och sn och is smlter, d vill grset vxa och spira.
Drfr mste lfvet bort p hsten. Det r detta arbete vra sm tser
ftt p sin lott. De veta, att det r ett nyttigt arbete, de frst, att
deras uppgift har sin betydelse fr grdens och hemmets trefnad, fr
deras egen och frldrarnas gldje. De se redan, huru vacker grsmattan
skall st dr nsta vr, s innerligen grn och med sndroppar,
gullvifvor, sippor och violer, som dofta och pryda och gldja.
Medvetandet om att deras arbete haft sin betydelse fr att framkalla all
denna fgring, sporrar dem till nya anstrngningar, hjlper dem att
lska arbetet och att blifva glada, goda och nyttiga mnniskor.

                                                            _J. B. G._

[Illustration: ARBETE.]




                             En lektion.

                            Med teckning.

     _Nu tror jag", sa' Kalle, "I kommen i rad_
     _Och tnken visst genast f spisa._
     _Men se, jag har ngot att lra er jag,_
     _Som jag med exempel skall visa._

     _Hr sen I en vxt, som r saftig och grn._
     _Och spetsen nu riktigt ert ra;_
     _Ty konsten r icke s ltt, som i tron,_
     _Den heter: att se, men ej rra._

     _Ja, gick det ej just, som jag trodde frut!_
     _I nafsen stad med det samma._
     _Men fning ger frdighet, kra sm barn,_
     _Ty det har jag lrt utaf mamma._

     _Men retas, det fr man ej heller, frsts,_
     _Fast ngot det kostar att lra._
     _Vi spara vl litet till nsta lektion._
     _Fr mycket man skall el begra._

                                            _Anna H--m._




                    Din kpp och staf de trsta mig.

I en kolgrufva arbetade en femtonrig gosse jmte sin far. Denne var en
gudfruktig man, som hll Guds ord krt och alltid lste det med de sina.
Han brukade alltid bra med sig sitt nya testamente i fickan, d han
arbetade i grufvan, och gossen gjorde p samma stt. Han hade flitigt
gtt i sndagsskolan och hll Guds ord krt fven han, och s ofta far
och son hade ngon stund ledig, lste de vid lyktans sken i sin bibel.

En dag arbetade de som vanligt i hvarandras nrhet. Fadern hade just
gtt ngra steg fr att hmta sina verktyg, nr han pltsligt hrde ett
frskrckligt brak bakom sig. Berget hade strtat in och fr alltid
skilt far och son frn hvarandra. Frskrckt sprang han tillbaka och
ropade sin sons namn--han kunde ej tro annat, n att gossen blifvit
krossad af stenarna. Slutligen tyckte han sig likvl hra ett svagt ljud
trnga fram ur stenmassorna.

"Lefver du, min gosse?" ropade han.

"Ja, far, men mina ben ro visst krossade."

"Hur r det med lampan, brinner hon?"

"Ja, hon brinner nnu svagt, och jag har just lst de orden: 'Om jag n
vandrade i en mrk dal, fruktar jag likvl intet ondt, ty du. Herre, r
nr mig, din kpp och staf de trsta mig.'--Hlsa mor och syskonen!"

Dessa voro de sista ord man hrde frn den unge gossen. Snart blef det
tyst i berget--han hade dtt af brist p luft. Men hans sjl hade hittat
vgen hem genom den mrka dalen--Guds ord lyste klart, det var den kpp
och staf som trstade honom.




                       Hvad julgranarna berttade.

                                            (Forts. fr. freg. n:r.)

Det klingade s vackert, som om det varit nglarster, och jag r sker,
att ngeln sjng med.--Men huru tant Karins hjrta klappade!--Innanfr
drren var det alldeles tyst, och barnen sjngo redan tredje versen:

     "All jordens trst han blifva skall
     Och ljus och hjlp fr vrlden all.
     Han r den rtte frlserman,
     Sll den p honom trsta kan!"

fven lillen, som satt p tants arm stmde in med s godt han kunde.--D
gick drren upp och fadern kom ut.

Tant Karin sg ingenting annat n de stora, klara trarne i hans gon;
de glnste som diamanter i julljusens sken. Sedan sg hon honom bja sig
ned och strcka ut sina armar emot de sm, hvilka alla skyndade sig i
fadersfamnen. Trarna strmmade utfr hennes frade kinder, och med
sammanknppta hnder upprepade hon orden, som de nyss sjungit:

"All jordens trst han blifva skall Och ljus och hjlp fr vrlden all."

"Mamma har skickat dig julgranen, lilla kra pappa", hviskade Elsa under
tiden i faderns ra, medan Johannes, som nu satt p faderns arm,
hgljudt frkunnade: "Pappa, vet du, att mamma har en julgran i
himmelen, och den r mycket, mycket vackrare n den hr."

Granen hade slutat sin berttelse. Genom de andra trdens grenar gick en
sakta susning:

"Frid p jorden!"

"Ja, s r det", sade en yfvig, grnskande julgran. "Jag stod i ett
vackert rum bredvid en vagga. Frldrarne sutto bredvid och sgo n p
mig, n p deras lilla julgfva, som lg i vaggan, ett litet rdkindadt
barn. De voro tysta, ty deras lille lskling sof, men ngeln, som satt
gmd i mina grenar, sjng en ljuflig julsng fr deras hjrtan. Och
snart hrdes i rummet utanfr drren ngra barnarster sjunga:

     "Nr juldagsmorgon glimmar
     Jag vill till stallet g,
     Dr Gud i nattens timmar
     Re'n hvilar upp str."

D steg modern upp fr att g ut till de fattiga barnen, hvilka hon
inbjudit att fira julafton hos dem. Och ngeln talade om fr mig, att
frra ret stod hr p samma stlle en annan julgran; men i stllet fr
en vagga stod hr d en liten kista. Och frldrarna grto bittert och
ville icke lta trsta sig, frrn ngeln sjng fr deras hjrtan sngen
om det dyra Jesusbarnet. D blefvo de ter stilla och villiga att
terlmna sitt barn i den himmelske faderns hnder. Och emedan de gjorde
det, voro de nu s lyckliga bde fver den stora julgfvan i deras
hjrtan och fver den lille i vaggan."

Slunda fortsatte granarna att bertta hela natten.

Och mnen lyssnade.                                  (Slut).




                              Bibellsning
               eller hvad str det i nsta sndags text?

                        Veckan 23-29 Jan. 1905.

M. 23.  Mark. 2: 13-17.  Publikaners och syndares vn.
T. 24.  Mark. 2: 13.     Jesus lr vid hafvet.
O. 25.  Mark. 2: 14.     Levi kallas.
T. 26.  Mark. 2: 15.     Jesus i Levi hus.
F. 27.  Mark. 2: 16.     Farisernas knorr.

L. 28.  Mark. 2: 17.     Jesus syndares vn och frlsare.

S. 29.  Luk. 18: 9-14.   De dmjuka vederfares nd.

Sndagsskoltext fr den 29 Jan.

        Mark. 2: 13-17.

_Minnesvers_: Matt. 5: 3. Saliga ro de i anden fattiga, ty dem hrer
himmelriket till.



                      Barnavnnens anmlan fr 1905.
          Tjugondeandra rgngen, 432 sidor, 150 fina teckningar,

Redigeras af J. B. Gauffin, Uppsala, under medverkan af flere inom vrt
           land knde sndagsskolmn och barnavnner;

Innehller en _kort betraktelse fver ngot Guds ord_, af Fr. Engelke
           och J. B. Gauffin, _lngre och kortare berttelser,
           skildringar ur naturen och lifvet_; fver _svenska orter och
           vrldens hufvudstder_, frn missionsflten i _Kongo_ och
           _Kina_. fversikt af fljande sndags text till hjlp fr
           lrare och barn.

Illustreras icke med gamla utntta klicher utan hela ret om med nya,
            fina original-klicher.

Utkommer hvarje torsdag i stort ttasidigt nummer, tryckt  fint papper.

Sprides i lagom stor upplaga fr att kunna bra kostnaderna och fr att
        trycket kan bli vrdadt, samt expedieras i rtt tid;

Kostar  postanstalterna 1 kr. 05 re jmte tillgg af
       postbefordringsafgiften; hos _Red. af Tidn. Barnavnnen, Uppsala_
       frn 6-20 ex. 1 kr,; frn 21-49 ex. 95 re; 50-99 ex. 90 re; 100
       ex. och drfver 85 re pr ex. d.

Gratis fljer sndagsskolans textbok och ett sextonsidigt, fint
       illustreradt Sommarnunmmer.

Textboken sljes extra till prenumeranter  Barnavnnen fr 5 re ex.
       Fr lrare och lrarinnor finnes textboken interfolierad och
       klassbok i ett starkt band fr 25 re.

Bestlles hos Redaktionen af Tidn. Barnavnnen, Uppsala.

UPPSALA 1905, K. W. APPELBERGS BOKTRYCKERI.




                             BARNAVNNEN

N:o 4    Illustrerad Veckotidning fr Sndagsskolan och Hemmet.  22 rg.
26 Jan.  Redaktr: J. B. GAUFFIN, Uppsala.                       1905.


                   Publikaners och syndares vn.

                           Mark. 2: 13-17.

Du har sett, huru markens blommor vnda sina kalkar och kronor mot
vrsolen. Blommorna dragas till solen, ja, vi skulle med full sanning
kunna sga, att blommorna lska solen, drfr att hon sknker dem ljus
och vrme och p samma gng fgring och doft, lif och grnska.

Jesus r ock en sol, rttfrdighetens sol med salighet under sina
strlvingar. Frn honom utstrmmade en krlekens vrme, ett krlekens
ljus, som drog mnniskorna med oemotstndlig makt till honom. Drfr
kommo alla till honom fr att hra hans frlsande ord och fr att blifva
hulpna frn alla sina sjukdomar och lidanden till svl kropp som sjl.

Men dr funnos fven sdana i Jesu omgifning, som visserligen lngtade
att f komma honom nra och blifva hans lrjungar, men de hllos
tillbaka genom knslan af synd och ovrdighet. De lngtade efter renhet,
ljus och krlek, men de vgade nd icke att komma fram till frlsaren.
En sdan var ock tullnren Levi. Men d mter Jesus hans lngtande sjl
med en uppmaning att st upp och flja honom.

Ty nr Jesus en dag gr frbi Kapernaums tullbom eller tullport, riktar
han sina steg nda fram till Levi, ser krleksfullt p honom och sger:
"flj mig!" Aldrig hade Levi hrt ett ljufligare ord, och han r genast
redo att lmna sin syssla vid tullverket fr att flja Jesus och blifva
hans lrjunge, hans apostel.

Jesus r n i dag densamme. Samma krleksfulla sinne, samma varma
hjrta, samma lust att frlsa ger han n i dag. Och han kommer jmvl
nu till hvarje barn, visserligen osynlig, men icke dess mindre lika
verkligt genom sitt ord och sin ande och sger till alla, som lngta
efter renhet, ljus och frlsning: "flj mig!" Du fr genast bja dig ned
infr honom och sga honom allt och bedja honom om allt. Han r syndares
vn, han r din vn. Han frlter allt, s att du varder hvitare n sn.
Glad och frigjord fr du, likt Levi, flja honom och frblifva hans. Du
r icke smre n Levi och Levi var ej smre n du. Jesu krlek jmnar ut
allt. De som flja honom ro alla lika hgt aktade i hans gon.

Levi blef s fvermttan lycklig fver Jesu krlek och fver att f vara
frlsarens lrjunge, att han ville bringa samma lycka till sina forna
kamrater vid tullen. Drfr anordnade han ett stort gstabud, bjd Jesus
och hans lrjungar samt drjmte alla sina vnner och bekanta. I denna
krets af publikaner och syndare sitter Jesus till bords. Jag tycker mig
kunna hra alla de ndefulla ord, som Jesus under mltiden riktar till
dessa mnniskor fr att lra dem frst, att de ro mnniskor, som Gud
vill frlsa och fra in i sitt rike.

Och nr fariserna tycka illa om att han p detta ndefulla stt umgs
med publikaner och syndare samt visar sig vara deras vn, d uttalar
frlsaren ngra dyrbara ord, som visa oss, att hans uppgift i vrlden
var just den att hja, lyfta, frdla och fr himmelen frlsa oss arma.
Ingen r hrefter fr liten eller ringa, fr bristfull eller fr syndig
att han icke fr blifva en Jesu vn och efterfljare.

Barn, sluten eder i frtroende och tillit till Jesus nu under detta nya
r! fvergif allt fr att _helt_ flja Jesus!

                                                          _J. B. G._




                                En saga

               Lmplig att lsa vid ett nyr--och hela ret.

                          Af _Einar Gauffin_.

                                               (Forts. fr. freg. n:r).

"Tnk, om han skulle d", sade kvinnorna p gatan, "hvem skulle sedan
lra oss bli bttre mnniskor?"

"Tnk, om han skulle d", sade barnen, "hvem skulle sedan hlla af oss?"

Dagligen kommo kvinnor med mat till den sjuke och vrdade honom. Han
hade tndt krlek i s mnga hjrtan, nu lyste den tillbaka p honom
sjlf. Men inte visste han, att det var hans verk. Mnnen stodo tysta
utanfr hans drr fr att f hra hur det var, och barnen sutto p hans
trskel med trar i gonen.

Men mannen lg drinne och tnkte p, huru alla mnniskor voro goda och
krleksfulla. Han grt vid tanken p att det visades honom s mycken
godhet. Men han grt ocks vid tanken p att det ej frunnats honom att
komma med ett krlekens budskap till de onda, olyckliga mnniskorna, som
han hrt om i sin hemstad.

"Gud, snd dem ngon vrdigare n mig", suckade han, "jag var nog inte
vrdig".

Snart blef det tydligt, att mannen skulle d, och en morgon nr solen
gick upp tog hans sjl morgonrodnadens vingar och flyttade. Det blef
djup sorg i hela landet. Den kre, gode mannen! Han hade kommit med
krlek, och krlek r en gnista som tnder. Krleken segrar, den segrar
fver det onda och ser det icke. Han hade haft krlek i hjrtat och
krlek i blicken, och drfr sg han hvad som var godt.

Bed Gud om mer krlek i hjrtat, s skall du f se mindre ondt men mera
godt i vrlden, ty krleken fverskyler en myckenhet af brister.




                           Pullor, mina sm!

     _Pullor, mina sm,_
     _Gss och tupp ocks_
     _Kommen att gullkornet plocka!_
     _Ack, en liten sparf,_
     _Frusen liten slarf,_
     _Trodde visst honom jag locka'._

     _Nja, s kom med!_
     _Aldrig var min sed_
     _Fattig man skymfligt att jaga._
     _Jag svl som du_
     _Ur Guds hnder ju_
     _Dagligen allting fr taga._

     _Men jag r s njd._
     _Fader vr i hjd_
     _Ser, hvad som bst jag behfver._
     _Rikligt han mig ger,_
     _Nr jag honom ber,_
     _Och det fr dig nog blir fver._

                                     _Anna H----m._




                                Vgvisare.

                           Med tv teckningar.

Maja-Lisa var bara en fattig nka, men hon var nd glad och frnjd och
kunde hvarje dag tacka Gud af fullt hjrta fr hans nd och godhet.

Hon tyckte sjlf, att hon inte hade s litet att tacka fr. Frst och
frmst hade hon tre gossar, som voro friska, lydiga och arbetsamma.
Visserligen var det inte alltid s ltt att f brdet att rcka till fr
deras friska matlust, men hon och hennes gossar hade nd aldrig behft
g hungriga till sngs en enda kvll. Och det tyckte hon var ngonting
stort, isynnerhet som hon och gossarna genom eget arbete frtjnte sitt
uppehlle och aldrig behft begra andras hjlp. Och tnk, hvad det
brdet smakar, som man sjlf frtjnt med strfsamt arbete.

[Illustration: PULLOR, MINA SM!]

Och s gde mor Maja-Lisa en liten stuga, som var hennes egen, bara ett
rum och kk visserligen, men den var rdmlad med hvita knutar och
fnsterfoder. Den lyste s vackert och sg s hemtreflig ut, dr den lg
omgifven af grna granar och hvitstammiga bjrkar samt frukttrd, som
blommade vackert om vren och sknkte god frukt om hsten. Frukten
rckte till jul och nd lngre och var ett vlsignadt tillskott i det
lilla hushllet. Sllan fattades ppelkaka eller lingonpron till
sndagsmiddagarna. Fr frigt fanns omkring stugan en liten
trdgrdstppa med potatisland, brbuskar och blommor, allt s vl
vrdadt och npet, att det var en riktig frjd att skda det.

[Illustration]

Men allt det dr krfde arbete och omtanke, isynnerhet hst och vr och
fr frigt under hela sommaren. Men hrvid hade Maja-Lisa en vldig
hjlp af gossarne. Hon behfde bara sga och visa dem. Nr hon sjlf var
borta i hjlp hos grannarna fr att frtjna en krona genom tvtt,
skurning eller annat arbete, d var det gossarna som rensade, grfde och
krattade och hllo fint drhemma. Eller ock fljdes de t utefter
landsvgen fr att plocka ris och pinnar till brnsle t mor. Sedan
hggo de af pinnarna och riset i bestmda lngder och trafvade upp det
prydligt och ordentligt i vedskjulet. Nr vandringarna efter brnsle
gingo lngt bort utefter landsvgen, d togo de med sig vagnen, som
Petter kte i ssom liten gosse, och lassade den brddfull och nd mer.
Nr hsten kom, hade mor Maja-Lisas gossar vedskjulet proppfullt med
brnsle till vintern.

[Illustration]

En julafton kom en vlkldd gosse upp till mor Maja-Lisas stuga och
frgade efter vgen till prstgrden. De tv ldsta gossarne fljde
honom till vgsklet, dr vgvisaren, de tre pekande armarna, stod. Dr
syntes kyrktornet och prstgrden s att Nils kunde visa den lille
frmlingen rtta vgen.

Men mor Maja-Lisa och hennes gossar de skulle kunna visa mnga p rtta
vgen till lycka och frnjsamhet.

                                                           _J. B. G._




                             Guds fglar.

"Hvad skall du gra, Tora?" ropade lilla Karin och sprang efter den
ldre systern, som frsiktigt gick utfr trdgrdsgngen med en
porslinsmugg i ena handen och en bleckform i den andra.

"Jo, ser du, mamma sade i morse, att vi skulle komma ihg, att fglarna
behfde vatten lika vl som mat, och att vi skulle stta ut sdant t
dem. Drfr gick jag ut i kket och bad Stina, att jag skulle f lna
den hr gamla formen, och nu skall jag fylla den med vatten, f se, om
det kommer ngra fglar."

Ja, det skulle bli roligt att se. Naturligtvis kommo vl ngra, det var
klart. De sm flickorna stodo p afstnd och vntade, och Karin klappade
hnderna af frtjusning, nr de sgo fglarna flyga rundt omkring
platsen och slutligen frsiktigt trippa omkring formen.

"h", ropade hon, "dr r en trast. De tro kanske att vi satt ut en kaka
t dem, eftersom hr str en puddingform."

"S du pratar!" sade den ldre systern skrattande. "Var tyst nu, s att
du inte skrmmer dem."

Men det skulle vara roligt veta, hvad fglarna sjlfva tnkte, nr de
sgo formen.

"Se p bara, hr kan man ju f sig ett bad", tycka vi oss hra trasten
sga, medan han dristigt klifver midt upp i formen. "Jag har just
lngtat att f bada. Jag tycker om vatten utanp kroppen svl som
inuti. Det hr var riktigt sknt, jag skall sjunga mycket bttre sedan."
Och han plaskar s att vattnet stnker vida omkring.

"Jag bryr mig inte om att bada", sger rlan, som tagit sig en djup
klunk. "Jag lngtade att f dricka, och jag sg ingenstdes till ngot
vatten. Maskar ro sllsynta den hr rstiden, och brdsmulorna, som de
kasta ut t oss, rifva mig i halsen, ty de ro hvarken mjuka eller
fuktiga."

"Ja, och ni se, att de nu ocks plockat alla bren af buskarna", pep en
annan liten trast. "Det r bra ovnligt af dem, nr de veta, att vi
tycka s mycket om frukt och att vi behfva den svl i den hr torkan."

En sparf stod p afstnd och sg p. Nu kom han ocks trippande, ty
fven han hade ett ord att sga:

Om ni hll er utanfr kksdrrarna som jag brukar gra, s skulle ni
finna, att det r somliga kokerskor, som ro nog vnliga att fukta
brdsmulorna innan de kasta ut dem, och det gr dem mjuka och aptitliga.
"Jag kommer just ifrn en sdan god frukost och jag behfver intet
vatten utan fr sga adj."

Jag vet inte, om Tora och Karin frstodo hvad fglarna sade. Men jag
tror det nstan, ty Tora gick genast in i kket och bad Stina vara snll
och fukta brdsmulorna, som hon kastade ut t fglarna. Karin skulle
ocks hjlpa till att se efter om det fanns vatten i bleckformen fr
hvarje dag, "ty" hviskade hon tankfull, "det r Guds fglar, och han
tycker om att vi vrda oss om dem".




                               Johannes.

Han var enda barnet till en fattig dagsverkskarl, som hette Petter
Fredman. Men Johannes var ingen snll gosse. nda frn hans spdaste r
framtrdde hans onda anlag, och man kunde se p hans buttra och tvra
ansikte, att han ej var ett snllt barn.

Men han hade ltt fr att lra. Geografin och historien kunde han p
sina fem fingrar, och fven i rkning gick det bra. Under
kristendomstimmarna kunde han lika bra som kamraterna upprepa det ena
bibelsprket efter det andra och bertta de bibliska berttelserna frn
brjan till slut.

"Det r rtt, min gosse", sade den vnlige lraren. "Jag r glad att se,
att du r flitig och lr dig dina lxor vl. Det skall du ha god nytta
af i framtiden. Men glm inte, Johannes, att ett barns sknaste prydnad
r villig lydnad mot frldrar och lrare. Hedra din fader och moder och
dig skall vl g och du skall lnge lefva p jorden." Och den gamle
lraren lade sin hand p gossens hufvud och sg krleksfullt p honom.

Men Johannes svarade blott med ett trotsigt gonkast, och suckande vnde
sig lraren ifrn honom.

Kamraterna undveko ocks gossen med det vresiga, surmulna sttet. Han
led bittert draf, men i stllet fr att ska felet hos sig sjlf,
frbittrades han allt mer och mer och afundades dem, som hade det bttre
n han.

Visst var det sant, att grannens Fredrik och nmdemans Vilhelm hade smr
p sitt brd i skolan, medan han ofta mste ta sitt brd utan smr. De
hade ocks prktiga stflar med hga skaft, d han mste traska i ett
par trskor. Men nog hade han kunnat vara glad och frimodig fr det. Han
led sjlf mest af sitt onda lynne, men han frmdde icke fvervinna det.
Han frstod icke han, att drtill fordras kraft ofvanifrn. Men d mste
man knppa sina hnder och bedja: "Gode Gud, hjlp mig att bli snll!"
Och det ville inte Johannes gra.

Emellertid gingo ren, och Johannes var nu tolf r gammal. Han hade
vuxit upp till en stor, stark och frisk gosse, och han hade kunnat vara
sin mors gldje och framtidshopp, om han ej alltid varit s stygg och
ovnlig. Hans far hade dtt ret frut i lunginflammation, och modern
strfvade nu frn morgon till kvll fr att kunna frsrja sig och sin
gosse.

En morgon, nr Johannes stod i begrepp att g i skolan, kom modern emot
honom.

"Du kan inte f g i skolan i dag, Johannes", sade hon ifrigt, "jag har
redan varit hos magistern och bedt om lof fr dig. Jag har ftt bud
ifrn den dr frun, som kom flyttande hit till byn i frrgr, att hon
vill ha mig till hjlp med att skura. Jag mste g dit genast, och du
vet, att det r mycket att skta om hr hemma i dag, som jag inte hunnit
med, nr jag inte visste ngonting frut, och drfr mste du nu vara
snll och stanna hemma i dag och skta om kon och grisen."

S fick han nu inte g i skolan heller, och det var nd det enda, som
han tyckte var roligt. Knotande sktte han om de sysslor, som inte
modern hunnit med, sedan gick han in och satte sig vid bordet med
hufvudet lutadt mot handen. Allehanda mrka tankar rufvade inom honom.
Det var i alla fall ett bra uselt lif han frde, tyckte han. Aldrig fick
han annat att ta n strmming och potatis och hrdt brd, aldrig en bit
ktt. Bara om sndagarna ett gg och litet smr p brdet. Och nd
ville man, att han skulle vara glad och tacksam? Jo, det var just ngot
att tacka fr!

Det fll honom aldrig in att i den andra vgsklen lgga den stora
frmnen att ga en god hlsa och en trofast mor, som alltid tnkte p
hans bsta.

Han fortfor i stllet att nra sina bittra tankar.--Var han d smre n
de andra kamraterna, som om sndagarna fingo kaffe med frskt brd och
andra lckerheter, som han aldrig sg en skymt af?--h, nej, han var
lika god som de, och sina lxor kunde han bttre n mnga af dem. Men i
dag, d han nu var ensam herre p tppan, skulle han sannerligen skaffa
sig ngonting godt att ta han ocks.

Han smg sig bort till moderns rdmlade byr, hvars fversta lda han
drog upp. Dr i ena hrnet stod en liten dosa, dr han visste, att
modern frvarade ngra mdosamt frvrfvade slantar. Han rknade dem,
det var en krona och trettio re. Dessa tog han och gick till
handelsboden, dr han kpte kakor och karameller fr dem.

Handelsmannen hyste ingen misstanke, ty det hnde ibland, att Johannes
gick renden t bondhustrurna i byn.

Nu kunde d Johannes ostrd njuta af sina lckerheter. Nr modern om
kvllen kom hem, hade han redan gtt till sngs. Han var sjuk, sade han.
Och han hade verkligen feber och kvljningar. Modern kunde till en
brjan icke begripa orsaken till detta pltsliga illamende, men just d
fll en klar mnstrle p de tomma psarna bredvid sngen, och nu brt
en mrk aning in i hennes sjl.

Frst ville hon likvl icke tro det vrsta. Hennes enda barn skulle vara
en tjuf?

Omjligt! Men den tomma dosan vittnade alltfr tydligt om hans skuld,
och alldeles frkrossad satte hon sig vid bordet, gmde ansiktet i
hnderna och grt.

Man skulle nu kunna tro, att Johannes' hrda hjrta veknat vid synen af
moderns sorg. Nej. Hans ga frblef torrt och hans mun stum.

Dagarna gingo lngsamt framt. De blefvo allt kortare, till och med om
solen lyste, hvilade ett skimmer af vemod fver dem.

                                                              (Forts.)



                            _Bibellsning_
              eller hvad str det i nsta sndags text?

                     Veckan 30 Jan.-5 Febr. 1905.

M. 30. Mark.  4: 26-32. Liknelser om Guds rike.
T. 31.        v. 26-28. _Guds rikes frdolda utveckling_;
O.  1.        v. 29.    _dess afslutning i vrlden_.
T.  2.        v. 30-31. _Guds rikes ringa brjan_;
F.  3.        v. 32.    _dess hgnande storhet i sin utveckling_.
L.  4. Matt. 13: 44-46. _Vi skola offra allt fr att vinna Guds rike_.
S.  5. Matt. 13: 47-50. _En kraftig maning till uppriktighet_.

               _Sndagsskoltext fr den 5 Februari._

                          Mark.  4: 26-32.

_Minnesvers_: Fil. 1: 6. Den, som i eder har begynt ett godt verk, skall
fullborda det intill Jesu Kristi dag.

                      Barnavnnens anmlan fr 1905.

         Tjugondeandra rgngen, 432 sidor, 150 fina teckningar.

Redigeras af J. B. Gauffin, Uppsala, under medverkan af flere inom vrt
           land knde sndagsskolmn och barnavnner;

Innehller en _kort betraktelse fver ngot Guds ord_, af Fr. Engelke
           och J. B. Gauffin, _lngre och kortare berttelser,
           skildringar ur naturen och lifvet_; fver _svenska orter och
           vrldens hufvudstder_, frn missionsflten i _Kongo_ och
           _Kina_. fversikt af fljande sndags text till hjlp fr
           lrare och barn.

Illustreras icke med gamla utntta klicher utan hela ret om med nya,
            fina original-klicher.

Utkommer hvarje torsdag i stort ttasidigt nummer, tryckt  fint papper.

Sprides i lagom stor upplaga fr att kunna bra kostnaderna och fr att
        trycket kan bli vrdadt, samt expedieras i rtt tid;

Kostar  postanstalterna 1 kr. 05 re jmte tillgg af
       postbefordringsafgiften; hos _Red. af Tidn. Barnavnnen, Uppsala_
       frn 6-20 ex. 1 kr,; frn 21-49 ex. 95 re; 50-99 ex. 90 re; 100
       ex. och drfver 85 re pr ex. d.

Gratis fljer sndagsskolans textbok och ett sextonsidigt, fint
       illustreradt Sommarnunmmer.

Textboken sljes extra till prenumeranter  Barnavnnen fr 5 re ex.
       Fr lrare och lrarinnor finnes textboken interfolierad och
       klassbok i ett starkt band fr 25 re.

Bestlles hos Redaktionen af Tidn. Barnavnnen, Uppsala.

UPPSALA 1905, K. W. APPELBERGS BOKTRYCKERI.










End of the Project Gutenberg EBook of Barnavnnen,  1905-01, by Various

*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK BARNAVNNEN,  1905-01 ***

***** This file should be named 27416-8.txt or 27416-8.zip *****
This and all associated files of various formats will be found in:
        http://www.gutenberg.org/2/7/4/1/27416/

Produced by Juliet Sutherland, Rnald Lvesque and the
Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net


Updated editions will replace the previous one--the old editions
will be renamed.

Creating the works from public domain print editions means that no
one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
(and you!) can copy and distribute it in the United States without
permission and without paying copyright royalties.  Special rules,
set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark.  Project
Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
charge for the eBooks, unless you receive specific permission.  If you
do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
rules is very easy.  You may use this eBook for nearly any purpose
such as creation of derivative works, reports, performances and
research.  They may be modified and printed and given away--you may do
practically ANYTHING with public domain eBooks.  Redistribution is
subject to the trademark license, especially commercial
redistribution.



*** START: FULL LICENSE ***

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
Gutenberg-tm License (available with this file or online at
http://gutenberg.org/license).


Section 1.  General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
electronic works

1.A.  By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement.  If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.

1.B.  "Project Gutenberg" is a registered trademark.  It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement.  There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement.  See
paragraph 1.C below.  There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
works.  See paragraph 1.E below.

1.C.  The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
Gutenberg-tm electronic works.  Nearly all the individual works in the
collection are in the public domain in the United States.  If an
individual work is in the public domain in the United States and you are
located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
are removed.  Of course, we hope that you will support the Project
Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
the work.  You can easily comply with the terms of this agreement by
keeping this work in the same format with its attached full Project
Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.

1.D.  The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work.  Copyright laws in most countries are in
a constant state of change.  If you are outside the United States, check
the laws of your country in addition to the terms of this agreement
before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
creating derivative works based on this work or any other Project
Gutenberg-tm work.  The Foundation makes no representations concerning
the copyright status of any work in any country outside the United
States.

1.E.  Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1.  The following sentence, with active links to, or other immediate
access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
copied or distributed:

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.org

1.E.2.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
and distributed to anyone in the United States without paying any fees
or charges.  If you are redistributing or providing access to a work
with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
1.E.9.

1.E.3.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
terms imposed by the copyright holder.  Additional terms will be linked
to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
permission of the copyright holder found at the beginning of this work.

1.E.4.  Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5.  Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6.  You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
word processing or hypertext form.  However, if you provide access to or
distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
form.  Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7.  Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8.  You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
that

- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
     the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
     you already use to calculate your applicable taxes.  The fee is
     owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
     has agreed to donate royalties under this paragraph to the
     Project Gutenberg Literary Archive Foundation.  Royalty payments
     must be paid within 60 days following each date on which you
     prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
     returns.  Royalty payments should be clearly marked as such and
     sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
     address specified in Section 4, "Information about donations to
     the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."

- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
     you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
     does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
     License.  You must require such a user to return or
     destroy all copies of the works possessed in a physical medium
     and discontinue all use of and all access to other copies of
     Project Gutenberg-tm works.

- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
     money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
     electronic work is discovered and reported to you within 90 days
     of receipt of the work.

- You comply with all other terms of this agreement for free
     distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9.  If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
electronic work or group of works on different terms than are set
forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark.  Contact the
Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1.  Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
collection.  Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
works, and the medium on which they may be stored, may contain
"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
your equipment.

1.F.2.  LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees.  YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH F3.  YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3.  LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from.  If you
received the work on a physical medium, you must return the medium with
your written explanation.  The person or entity that provided you with
the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
refund.  If you received the work electronically, the person or entity
providing it to you may choose to give you a second opportunity to
receive the work electronically in lieu of a refund.  If the second copy
is also defective, you may demand a refund in writing without further
opportunities to fix the problem.

1.F.4.  Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5.  Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
the applicable state law.  The invalidity or unenforceability of any
provision of this agreement shall not void the remaining provisions.

1.F.6.  INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
with this agreement, and any volunteers associated with the production,
promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
that arise directly or indirectly from any of the following which you do
or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.


Section  2.  Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of computers
including obsolete, old, middle-aged and new computers.  It exists
because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need, is critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come.  In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
and the Foundation web page at http://www.pglaf.org.


Section 3.  Information about the Project Gutenberg Literary Archive
Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service.  The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541.  Its 501(c)(3) letter is posted at
http://pglaf.org/fundraising.  Contributions to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
permitted by U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
throughout numerous locations.  Its business office is located at
809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
business@pglaf.org.  Email contact links and up to date contact
information can be found at the Foundation's web site and official
page at http://pglaf.org

For additional contact information:
     Dr. Gregory B. Newby
     Chief Executive and Director
     gbnewby@pglaf.org


Section 4.  Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment.  Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States.  Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements.  We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance.  To
SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
particular state visit http://pglaf.org

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States.  U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses.  Donations are accepted in a number of other
ways including checks, online payments and credit card donations.
To donate, please visit: http://pglaf.org/donate


Section 5.  General Information About Project Gutenberg-tm electronic
works.

Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm
concept of a library of electronic works that could be freely shared
with anyone.  For thirty years, he produced and distributed Project
Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.


Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
unless a copyright notice is included.  Thus, we do not necessarily
keep eBooks in compliance with any particular paper edition.


Most people start at our Web site which has the main PG search facility:

     http://www.gutenberg.org

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
