The Project Gutenberg eBook, Om det nord-tschudiska sprket, by Elias
Lnnrot


This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
other parts of the world at no cost and with almost no restrictions 
whatsoever.  You may copy it, give it away or re-use it under the terms of
the Project Gutenberg License included with this eBook or online at 
www.gutenberg.org.  If you are not located in the United States, you'll have
to check the laws of the country where you are located before using this ebook.




Title: Om det nord-tschudiska sprket
       Akademisk afhandling


Author: Elias Lnnrot



Release Date: September 25, 2019  [eBook #60352]

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1


***START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK OM DET NORD-TSCHUDISKA SPRKET***


E-text prepared by Jari Koivisto



OM DET NORDTSCHUDISKA SPRKET.

Akademisk Afhandling, som med den Vidtbermda Historisk-Filologiska
Fakultetens vid Kejserl. Alexanders Universitetet i Finland samtycke
till offentlig granskning framstlles

af

ELIAS LNNROT,

Medic. Doctor, ProvincialLkare.

I HistoriskFilologiska Lrosalen d. 14 Maj 1853
p.v.t.f.m.






Helsingfors,
J.C. Frenckell & Son,
1853.




Ett med finskan ganska nra beslgtadt sprk r det tschudiska, som
frekommer vid _Ojat_-flodens fra utgrening emellan _Ladoga_ sjn och
_Bjelosero_, omkring 10 mil ster om den frstnnmda, ooh troligen p
tskilliga andra stllen i sydstra delen af olonetsiska guvernementet.
tminstone trffades om sommaren r 1842 ej lngt frn allmnna
landsvgen emellan stderne _Kargopol_ och _Wyitegra_, p 12 mils
afstnd frn den frra, i volosten _Ischaira_ ngra tschudiska byar,
och anledning r att frmoda, det p andra spridda stllen sdana nnu
kunde finnas. Det tschudiska sprket kallas af karelska och olonetsiska
Finnar vanligen _vepsn_ eller _vpsnkieli_ d.. _veps_ eller _vps
sprket_, hvilken benmnings ursprung torde blifva svrt att njaktigt
utreda. En annan benmning, som man fven emellant hr, r _lyydin_
eller _ljudin-kieli_, som sannolikt uppkommit af det ryska ordet
_ljudy_, och sledes betyder detsamma som folkets eller almogens sprk.
Tschuderna sjelfva tycktes hellre kalla sitt sprk till _tschuudin_ n
_vepsan keel_, om ock den sednare benmnningen ej var fr dem obekant.

Men icke blott i det olonetsiska guvemementet, fven sydligare finnas
Tschuder uti Ingermanland, de s kallade _Voterne_ eller
_Vadjalaiset_, ssom de sjelfva benmna sig, och hvaraf fven
benmningen _Vatlndare_ uppsttt. Af dem finnas numera qvarlefvor
endast uti _Kattila_ och _Soikkina_ frsamlingarne omkring 4 mil
nordost ifrn Staden _Narva_; tminstone vet man ej med skerhet om
deras frekommande fven annorstdes. Dessa kallar _Sjgren_ i sin
afhandling "ber die finnische Bevlkerung des St. Peterburgischen
Gouvernements" till _sydliga Tschuder_ och de i olonetsiska
guvernementet till _nordliga Tschuder_, hvilka benmningar det synes
vara bttre att fven hr bibehlla, n _Vadjalaiset, Voter eller
Vatlndare och Vepsliset_.

De i Ischaira och vid fra ndan af Ojat-floden boende nordliga
Tschuderne beskte jag om hsten _1842_, d jag var i tillflle att
under flere veckors vistelse hos dem gra tskilliga anteckningar fver
deras sprk, hvilka nu ensamt ligga till grund fr denna afhandling, d
jag beklagligtvis ej varit i tillflle att jemfra med egna
anteckningar de upplysningar i saken, som kunde frekomma i Dr.
Sjgrens afhandling "ber die lteren Wohnsitze der Jemen" och
annorstdes i Mmoires de l'Academie Impriale des Sciences de St.
Ptersbourg; ssom tskilliga stllen i den frstnmnda afhandlingen:
"_ber die finnische Bevlkerung"_ etc., gifva anledning till att
frmoda.

Hos de sydliga Tschuderne uppehll jag mig ngon tid i brjan af r
_1845_, och upptecknade d en hop af deras snger i den vanliga finska
runoarten, med tillhjelp af hvilka och andra p stllet gjorda
iakttagelser det ej blefve svrt att anstlla en jemfrelse emellan
deras och de nordliga Tschudernes sprk; men d det r att befara, det
denna afhandling derigenom skulle uttnjas till en obehrig lngd, s
mste jag fr denna gng afst derifrn och sysselstta mig nu endast
med de nordliga Tschudernes sprk, anfrande till en brjan ngra hos
dem upptecknade sagor och andra sprkstycken med vid sidan stlld finsk
fversttning, hvarefter komma att flja ngra allmnna betraktelser
fver sjelfva sprket.




1. Tv broder och klden.


 Kaks veljet i vilu.                   Kaksi velje ja pakkanen.

 Yks oli velj bohat, toine             Yksi veli oli rikas, toinen
 tyhj. Bohatal oli i rugist se-       kyh. Rikkaalla oli paljo ruista
 metud i kaiket elot kyllal, no        kylvettyj kaikkea tavaraa kyl-
 tyhjais'el veljel enambat ei          llt, mutta kyhll veljell
 leent, kot yhten aidan sydai-         enemp ei ollut, kuin yhden
 mes vhine rugist semetud.           aidan sisss vhinen ruista
 Tuli vilu i n'etsn vhis'en         kylvetty. Tuli pakkanen ja
 rugihen kylmi. Tyhjais'el vel-        sen vhisen rukiin kylmi. Ky-
 jel eris't raadot ei le, kut         hll veljell muuta tyt ei
 ets't vilu, kudam kylmt' h-        ole, kuin etsi pakkanen, joka
 nen rugihen. Ei ijt hn k-         kylmsi hnen rukiinsa. Ei pal-
 vynt, i tuli hn, lys' mugo-         joa hn kynyt, niin tuli hn,
 man penen kylvetin, i mni            lysi mokoman pienen saunan,
 hn sydaimehe sinne kylvet-           ja meni hn sisn sinne sau-
 tihe. N'etsis kylvetis oli vanh       naan. Siin saunassa oli vanha
 akaine, kudam kysui hnel,            akka, joka kysyi hnelt, mit
 mit hn kvyi. Neits mus'jik        hn kvi. Se mies pakisi: "mi-
 pagis: "milai oli vhine ru-         nulla oli vhinen ruista kyl-
 gist semetud, a tuli vilu i mi-       vetty, mutta pakkanen tuli ja
 lai sen rugihen kaigen kylmi,         kylmi minulla kaiken sen ru-
 i min nygyide etsin n'etsn          kiin, ja min nyt etsin sit pak-
 vilun i tahton kys'yda, min-          kasta ja tahdon kysy, min-
 t'hte hn n'etsn tegi, milai        thden hn sen teki, minulla
 rugihen kylmt." Akaine pa-           rukiin kylmsi." Akka pakisi
 gis hnele, mis'je minun poi-         hnelle, ett minun poikani ne
 gad vilud n'ene oma, kudamot          pakkaset ovat, jotka kaiken ot-
 kaigen ottas, a nygyide heise        tavat, mutta nyt heit ei ole
 ei le kodis, i kons h tuvdas         kodissa, ja koska he tulevat ko-
 kotihe, h i sinti ottas, jestli     tiin, he mys sinun ottavat,
 sin popadinet maas, a sin           jos sin tavattaneen maassa,
 nouse pt'sile, sig voit sin        mutta sin nouse ptsille, siell
 elda. Musjik libui pfsile i         voit sin el. Mies meni pt-
 vilu tali kotihe. Siit vanh ak        sille ja pakkanen tuli kotiin.
 sanui itsese poigale: "sin mi-       Sitte vanha akka sanoi pojal-
 nun poig! mit gorjal m'ehel          lensa "sin poikani! mit ky-
 kylmtit rugihen, kudamol mui-        hlt miehelt kylmsit rukiin,
 tej jo vh oli?" Poig sanob:         jolla muutenkin jo vh oli?"
 "min etsin erisit, a lopul          Poika saoo: "min etsein mui-
 raati hot sen otta." Siit sa-         ta, mutta lopulla piti jos senkin
 noi b'ednij m'es, vilule: "anda       ottaa." Sitte sanoi kyh mies
 mile hot, vhine tagaisi, mil        pakkaselle: "anna minulle v-
 min voin eld, muite min           hinenkn takaisin, mill min
 nlgha tervas kolen; ei le           voin el, muuten min nlkn
 milai ni mit smist." Wilu           pian kuolen; ei ole minulla
 sanui: "m tahtomai antta net-        mitn symist." Pakkanen
 sile m'ehele, mil ni hn vois'        sanoi: "me tahdomma antaa
 elda." H muga anttihe h-           sille miehelle (jotain), mill
 nele leibn ked havadan i pa-         hn voisi el." He mys antoi-
 gistihe: "kons sin rubendat          vat hnelle leivn kera skin
 smha, i siit sano: _havad a-        ja puhuivat: "koska sin rupeat
 vaidate!_ i sile linob siit do-       symn, niin sitte sano: _skki
 vol'no smist, i kons sin lokyl-     auki!_ ja sinulle tulee sitte
 pit sndan, siit sano: _havad        kyllin symist, ja koska sin
 salptate!_ i smne mnob ha-         lopetat synnin, niin sano:
 vadaha tagaisi, i havadan suu         _skki kiinni!_ ja syminen
 salptase." Mus'jik blahodarij         menen skkiin takaisin, ja skin
 vilule n'etsis hyvydes i lks         suu salpautuu." Mies kiitti
 kotihe. Hn kvyi vhisen,           pakkasta siit hyvyydest ja
 i tegihe hnele nlg, i hn sa-       lksi kotiin. Hn kvi vhisen,
 noi: _havad avaidate!_ i sil          ja tuli hnelle nlk, ja hn
 t'saassul havad avaisihe, i h-       sanoi: _skki auki!_ ja sill
 nele tegihe dovol'no smist.          hetkell skki avoihe, ja hnelle
 Kons sndan mus'jik lopi, sa-        tuli kyllin symist. Koska mies
 nui mst: _havad salptate!_ i        lopetti synnin, sanoi hn taas:
 smsed mst mnthe tagaisi          _skki kiinni!_ ja symiset taas
 havadaha, i havad salbasihe.          menivt takaisin skkiin, ja
 Siit tuli kotihe, eli htken i ja     skki salpasihe. Sitte tuli
                                       kotiin, eli kauvan
 tegi muga, kut vilu nevoi.            teki niin, kuin pakkanen neuvoi.
 Kons hn kuverdan aigan eli           Kun hn jonkun ajan eli nai-
 itsese naisen ked, kut hnele         sensa kanssa, kuin hnelle vilu
 vilu nevoi, se hnen bohat            neuvoi, niin hnen rikas vel-
 velj radijtseskans n'etsit ha-       jens rupesi haluamaan sit sk-
 vadat itselese i tahteli ostta.       ki itsellens ja tahteli ostaa.
 Andoi siit havadas nuus'jniale        Antoi siit skist kyhlle vel-
 veljele sada hebot, sada leh-         jelle sata hevoista, sata leh-
 mt, sada hrgat, sada lam-           m, sata hrk, sata lammas-
 bast, i muga hn n'etsn ha-          ta, ja niin hn sen skin osti.
 vadan osti. I se tegihe nuus'j-       Ja se kyh veli tuli kerralla
 nij velj kerdal uhtei bohat, a        uhka rikkaaksi, mutta mit h-
 mi hnele n'emis s'ivatois, kun       nelle niist elimist, kun h-
 hnel ei le heint, i senthte        nell ei ole hein, ja senth-
 hnel sivatad kaik kooltihe           den hnell elimet kaikki kuo-
 nlkha, i mst hn ji mu-           livat nlkn, ja taas hn ji
 gomaks gorahiseks, mitte edel         mokomaksi vaivaiseksi, millai-
 oli. Mst hnele uus' raat,          nen ennen oli. Taas hnelle
 lhtta etsmaha vilut i saamha         uusi ty, lhte etsimn pak-
 tos't havadat. Meni musjik,           kasta ja saamaan toista skki.
 lys' vilun i sanob hnele:           Meni mies, lysi pakkasen ja
 "milai mst ei le kus ni mi-         sanoo: "minulla taas ei ole mi-
 t," i pagisi hn vilule, kut         tn," ja puhui hn pakkaselle,
 hnele oli tehtud. Wilu sa-           kuin hnelle oli tehty. Pak-
 nui hnele: "kut sin mugoit-         kanen sanoi hnelle: "kuin si-
 t'e meletoi olit! Nygyide s          n senlainen mieletin olit! Nyt
 yhtyitte gor'ahine, mitte s          sin yhthyvin vaivainen, min-
 edel olit." I mst jlgmigi         lainen sin ennen olit." Ja taas
 n'ets vilu andoi hnele toisen       viimein se pakkanen antoi h-
 havadan, kudam edelist oli            nelle toisen skin, joka edel-
 ijt tsomemb. Hn blaho-             list oli paljoa somempi! Hn
 darij vilule, i lks' hyvn me-       kiitti pakkasta, ja lksi hyvll
 len ked, i dumaib, mst              mielell, ja arvelee, taas sk-
 n'ets havad, mitte edeline           ki, millainen edellinen oli. Jon-
 oli. Kuverdan hn astui i mst       kun vhn hn astui ja taas ha-
 sahoti hn sd i pagisi: _havad      lusi hn syd ja lausui: _skki
 avaidate!_ Kut hn sanui n'e-         auki! Kuin hn sanoi ne sa-
 ne sanad, muga avaisihe i lks'       nat, niin avoihe ja lksi s-
 havadas-pi kaks mus'jikat, i         kist kaksi miest, ja heill
 heilse palikad kdes, i otet-        paalikat kdess, ja ottivat sen
 tihe n'etsn m'ehen, i ls-          miehen, ja alkoivat lyd paa-
 kattihe palikoil, i ltihe h-        likoilla, ja pieksivt hnen san-
 nen uhtei jalos. Hn siits'je         gen kovasti. Hn siin surkeu-
 gor'as vl voi sanan sanoda:          dessa viel voi sanan sanoa:
 _havad salptate!_ i mst ne-         _skki kiinni!_ ja taas ne miehet
 ne mus'jikad mntihe tagaisi          menivt takaisin skkiin, ja sk-
 havadaha, i havad salpsihe. I         ki salpautui. Ja hn puhuu:
 hn pagisob: varasta vhine,         odota vhisen, min se skin
 min n'etsn havadan vaihetan         vaihetan taas veljen kanssa. Ja
 mst veljen ked. I se tuli           se tuli mies skin kera kotiin,
 m'es havadan ked kot'he, i it-        ja hnen rikas veljens huo-
 sese hnen velj bohat homaits,        maitsi, ett hnell taas skki
 mis'je hnel mst havad en-          entist paljoa somempi, ja hn
 tist ijt t'somemb, i hn uh-        sangen kovasti alkoi halata
 tei jalos sjalaiskans veljen ked      veljen kanssa skkej vaihtaa,
 havadil vaihetada, i b'ednij          ja kyh veli hnt ei estel-
 velj hntast ei otkasint; ho ha-      lyt; he skkej vaihtoivat. Ri-
 vadil vaihetettihe. Bohat velj        kas veli otti sen skin ja kut-
 otti ne'tsn havadan i kutsui         sui kaiken sukunsa ja heimon-
 itsese kaigen sugun i heimon          sa ja rikkaita kauppamiehi
 i bohatit kuptsit lounkile. I         puoliselle. Ja tulivat, kery-
 tultihe, k'ertihesei kaik h-        tyivt kaikki hnen sukulai-
 nen rodovij i kuptsad boha-           sensa ja rikkaat kauppamiehet,
 tad, i kons kaik ativod ker-         ja kun kaikki vieraat kerytyi,
 sihesei, sanui hn: _havad a-         sanoi hn: _skki auki!_ Skki
 vaidate!_ Havad avaisihe, i ha-       avoihe ja skist lksivt kaksi
 vadas-pi lkstihe kaks musji-        miest, ja paalikat heill k-
 kat, i palikat heilse kdes, i       dess, ja he alkoivat lyd
 h lskattihe ativoit palikoi-       vieraita paalikoilla sangen ko-
 den ked uhtei jalos, i itstse        vasti, ja itsens isnt viel
 isandat vl jalombah, mise            kovemmin, ett paljo vierai-
 i ativoit pagettihe pertis-pi       ta pakenivat pirtist lakitta
 s'aapkata irdale i joostihe kot-      ulos ja juoksivat kotiin. Tus-
 he. Tuskas jlgmigi itse i-          kassa viimein itse isnt sa-
 snt sanui havadale: _havad           noi skille: _skki kiinni!_ ja
 salptate!_ i mus'jikad palikoi-       miehet paalikoinensa menivt
 den ked mnthe tagaisi hava-          takaisin skkiin, ja skki sal-
 daha, i havad salpsihe. I lo-         pautui. Ja lopulla vieraat
 pul ativod vl ltihe isndn,        viel pieksivt isnnn, ett
 mise hn heitte maniti. I            hn heit narrasi. Ja nyt tuli
 nygyide tegihe nets bohat            siit rikkaasta veljest mokoma
 velj mugoitte gor'ahine, mit-         vaivainen, kuin ennen oli toi-
 te edel oli toine velj gor'a-         nen veli vaivainen. Hnell
 hine. Hnel oli uhtei tsoma           oli sangen soma skki, mut-
 havad, a hn kons tahteli siit        ta hn kun tahteli siit s-
 havadas mujada, lkstihe ha-          kist maistaa, lksivt skist
 vadas-pi kaks m'est i palikoil       kaksi miest ja paalikoilla al-
 lskattihe hntast; no nuus'jnij     koivat lyd hnt; mutta kyh
 velj eli sen toisen havadan ked,      veli eli sen toisen skin kanssa
 kuni hn hengis.                      niinkauvan, kuin oli hengiss.




2. Tsar Pirras och hans hund.

 Tsaar Pirras i hnen koir.            Tsaari Pirras ja koiransa.

 Ei kudamos lidnas oli tsaar           Erss kaupungissa oli tsaari
 nimet Pirras, i hnel oli noor        nimelt Pirras, ja hnell oli
 poig, kudamot kutsuttihe Pau-         nuori poika, jota kutsuttiin
 laks. Pirras l'ubij hnt uhtei        Paulaksi. Pirras rakasti hnt
 jalos, i pani hnele kolmed           sangen suuresti, ja pani hnelle
 katsjad. Yks heis st' hn-          kolmet katsojat. Yksi heist
 tast itsese rinthil, toine hnen      sytti hnt riimuillansa, toinen
 pesetteli a kolmans katsui. Pir-      pesetteli hnt ja kolmas katsoi.
 rasal oli muga-s'je sokol i koir,     Pirraksella oli niinikn havukka
 kudamoihi hn oli uhtei ohot-         ja koira, joihin hn oli suuresti
 nik, i l'ubij heitse ei vhl.       mieltynyt, ja rakasti heit ei
 l tegihe Pir-                         vhin. Muutamana aikana sattui
 rasale erikada itsese tanhas it-      Pirras erimn talostansa vai-
 sese naisen ked, kudamon kut-         monensa, jonka kutsuivat Aradei-
 suiba Aradeiaks. Hn jtti Pau-       aksi. Hn jtti Paulasen edell
 laisen edel sanotuile kolmele         sanotuille kolmelle hoitajalle,
 katsjale, kudamoile pagisi, mis'e     joille puhui, ett hoitaa hnt
 katsta hnt parembah. Siit-s'je       parhain. Samassa tuvassa, kus-
 pertis, kudamos Paulaine, olti-       sa Paulanen, olivat mys havuk-
 he i sokol i koir. Kons tsa-          ka ja koira. Koska tsaarin poika
 revit's uinois itsese kttudes,       nukkui ktkyessns, hoitajat
 katsjad lksiba toishe perthe,        lksivt toiseen tupaan, jotta ei
 mis'e ei bespokoida hntast it-       hirit hnt pakinoillansa; Si-
 sese paginoil. Siihe aigha, kons      n aikana, koska tupaan ei
 perthe ni ket ei jnud, lks'       ollut ketn jnyt, lksi sei-
 salman al t'sogas-pi uhtei suur      nn alta nurkasta pin hir-
 us'j, kudam siirtihe kttuden         vin iso krme, joka siirti-
 nost i laati sda lapsen. So-         he ktkyen luoksi ja mieli
 kol, kons ngist us'jan, trh-        syd lapsen. Havukka, kun nki
 nijhe, siit hn tolkais itsese        krmeen, sikhti, mutta sitte
 nen'al koirat, kudamole hn           hn toukkasi nokallansa koiraa,
 andoi tedada, mis'e vardeitsis'       jolle hn antoi tiet, ett
 kttudes venujan p'enikisen.         vartioitsisi ktkyess venyjn
 Koir kut pigai ngist us'jan,         pienukaisen. Koira heti kun nki
 kerdal skonkahti hnen ple           krmeen, loiskahti hnen pl-
 i savodi hnen ked hambastel-         lens ja rupesi pureilemaan h-
 tase. Us'j puri koirat i siois,      nen kanssansa. Krme puri koi-
 a agjal koir oigensihe i si          raa moneen kohtaan, mutta lopulla
 n'etsn us'jan surmha-sai. Sii-        koira sai voiton ja si sen
 he aigha, kons koir i us'j ham-       krmeen loppuun asti. Siihen ai-
 basteltihesei, sorthe h lapsen       kaan, koska koira ja krme pu-
 kttudes-pi maha, i sil kttu-       reilivat toisiansa, sortivat he
 del kaigen hnen katteiba, a          lapsen ktkyest maahan, ja sill
 pert oli kaik rtustetud us'jan       ktkyell kokonaan hnen kaitti-
 i koiran verel. Koir, kut pi-         vat, mutta koko tupa oli rdys-
 gai si us'jan, panihe venuda         tetty krineen ja koiran verel-
 kttudele. Tervs siit mnthe        l. Koira, heti kun oli synyt
 sihe perthe katsjad. Kons n-         krmeen, panihe maata kytkyelle,
 gistiba veren laval i koiran          Pian jlkeen menivt siihen tu-
 magades kttudel, tuli m'elele        paan hoitajat. Kun nkivt veren
 heilese, mis'e koir si lapsen.       lattialla ja koiran maatessa kt-
 Plgastuttihe uhtei lujas i it-       kyell, tuli heille mieleen, ett
 kettihe verehjsil kyyndlil. Yks       koira oli synyt lapsen. He pel-
 heisse jooks tsaritsan nost i        jstyivt sangen kovasti ja itki-
 sanui hnele, mis'e koir si          vt verisin kyyn. Yksi heist
 hnen l'ubiman poigan, kuda-          juoksi tsaarinnan luoksi ja sanoi
 mos-pi veri valoihe kaiket per-      hnelle, ett koira oli synyt
 tit mte. Tsarits kuulist mu-         hnen rakastetun poikansa, josta
 goman abedahsen v'estin i ki-         veri oli valunut ympri koko
 dastaskans kaikhe itsese nhe        tuvan. Tsarinna kuuli mokoman su-
 oh! oh! Pirras kulisti nen          rullisen sanoman ja alkoi hautaa
 i jlgmigi, kons ngisti itsese      tyteen neens oh! oh! Pirras
 naisen vhl hengel, staraihe,        kuuli nen ja jlkeenpin, kun
 kut pidab antta hnele abut.          nki naisensa vhiss hengin,
 Kons hn tuli meelhe, hn ky-         mietti miten pitisi antaa
                                       hnelle apua.
 sui hnt, mi hnele tegihe.           Kun hn tointui, kysyi hn, mik
 Kut pigai tedist kaigen, ter-        hnelle tuli. Heti kun sai tiet
 vas kralsihe itsese kothe, i         kaiken, tervn riensi kotiinsa,
 kons tuli sihe perthe, kuda-          ja kun tuli siihen tupaan, jossa
 mos oli p'enikaine, tolko koir        pienokainen oli, niin koira kun
 nigist hnen, sil t'sasul hnen       nki hnen, kohta tuli hnen
 nost tuli, lastiskansihe i osut-      luoksensa, liehakoitsi ja osoit-
 teli hnele hndal itsese ihas-       ti hnelle hnnll ihastuksen-
 tusen. Siit tsarits sanoi tsari-      sa. Sitte tsaarinna sanoi tsaa-
 le: 'riko sit prokl'atajat koi-      rille: 'ly se kirotta koira
 rat surmha-sai; hn kaigen tegi       kuoliaksi; hn kaiken sen on-
 meile n'etsn b'edan. Siit Pir-       nettomuuden meille teki. Sitte
 ras fatij itses m'etsin i t'sa-      Pirras tempasi miekkansa ja
 poi koiran kahteks, i siit ru-        li koiran kahdeksi, ja sitte
 bettibe katsmaha, kus-pi n'et-       ruvettiin katsomaan, kusta pin
 s veri lksi. Jlgmigi ngis-       se veri lksi. Viimein nkivt
 tiba us'jan, kudam venui laval        krmeen, joka venyi lattialla
 kttut vast. Tsaar katselihe h-      ktkyen vieress. Tsaari katseli
 nen uhtei hyvas i ngisti h-         hnen varsin tarkkaan ja nki
 nel i ranuit, mugas'je i koi-        hnell paljo haavoja, niin mys
 ral ngisti iat' heiase, kuda-       koiralla nki paljo niit, jotka
 mot us'j hnele hambasteli.           krme oli hnelle puraisnut.
 Siit tedisti Pirras, mi vigata        Siit havaitsi Pirras, ett
 rikoi itsese l'ubiman koiran, i       syytt surmasi rakkaan koiransa,
 kons libuttiba kttuden, n'et-        ja kun siirtivt ktkyen, lysi-
 sn p'enikoisen poigan lysiba        vt sen pienukaisen pojan hnen
 hnen al elban.                      alta elvn.




3. Mannen och rfven.


 Mus'jik i reboi.                      Mies ja repo.

 Mus'jik ajoi kalan ked, ka-           Mies ajoi kalan kanssa, kaloja
 lat lat's tys. Ajoi, ajoi, doro-     puolikko tynn. Ajoi, ajoi,
 gan laptas lumes venub reboi.         tien vieress lumella venyy re-
 Hn, reboi, heitanusei muitei         po. Hn, repo, oli heittynyt
 kooljaks. Mus'jik ot' n'etsn         ilman kuoliaiksi. Mies otti sen
 reboin i dumaib, mi-s'e hn           revon ja arvelee sit kuoli-
 kolij, pani kalalatshu, ajab do-      aksi, pani kalapuolikkoon, ajaa
 rogat mte. A reboi sig-pi          tiet myten. Mutta repo siell
 ot' kalan kaigen i rojib doro-        otti kaikki kalat ja nakkelee
 gat mte lumele. Itse pageni          pitkin tiet lumelle. Itse pakeni
 jlgmiseks i lat'sun mst ent-      viimeiseksi ja katti puolikon
 seks katei. Mus'jik tuli kotihe,      taas entiselleen. Mies tuli ko-
 itsese akale sanob: "min, ak,        tiin, sanoo akallensa: "min, ak-
 olin i ostin odvad uhtei ka-          ka olin ja ostin varsin huokiat
 lad, i vl dorogal lysin su-         kalat, ja viel lysin tielt
 ren uhtei reboin kooljan, as-         hyvin suuren kuolleen revon, as-
 tuske katsuhtamaha!" Mntihe          tupas katsomaan!" Menivt ja
 i tultihe saraile, avaitihe lat-      tulivat vajaan (liiteriin), au-
 sun, latsus ei leent ni reboit        kaisivat puolikon, puolikossa ei
 ni kalat.                             ollut ei repoa ei kalaa.

 N'ets reboi, kut oli ka-             Repo kun oli kalat tiel-
 lad dorogale rojint i itse            le nakellut ja itse lh-
 uidint, mni, kalan kaigen do-        tenyt, meni, kersi kaikki
 rogat mte keris i vi n'et-         kalat pitkin tiet ja vei ne
 sn kalan nagriskoopha. Tuli          kalat nauriskuoppaan. Tuli sii-
 sihe hndikas, kysub reboil:          hen hukka, kysyy revolta: "mit
 "min sin komaine st?" Re-          sin kummiseni syt?" Repo sa-
 boi sanob: "sn min kalat."         noo: "syn min kaloja." Hukka
 Hndikas mst kysub hnet:           taas kysyy hnelt: "mist sait
 "kus otit s n'etsn kalan?"          sin ne kalat?" Repo pakisi:
 Reboi pagis': "oi sie komaine,        "oi sin kummiseni, sin kum-
 sie komaine, min kun olin            miseni, min kun elin kylss,
 d'erevn'as, i istuimoi, istuimoi      ja istuusin, istuusin lhteen
 lhtken reunale, i hndan sin-        reunalle, ja pstin hnnn sinne
 ne pstin lhtkehe, i ongitin        lhteesen, ja ongein kaloja, ja
 kalat, i hndha tartui uhtei          hntn tarttui kovin paljo ka-
 i kalat, sen min i sn. M-        loja, niit min syn. Mene-
 neske i sin, komaine, d'e-           ps sinkin, kummiseni, ky-
 rern'ahan, istte lhtken reu-         ln, istu lhteen reunalle,
 nale, hnd pst lhtkehe i          pst hnt lhteesen ja pid
 pid sig htk uhtei! Hot h          siell kauvan aikaa! Jos kalat
 kalad liikuteltais hndas, sin       liikuttelisivat hnnst, sin
 hndat ala ota!'                      hnt el ota!"

 Mni hndikas, muga i ra-             Meni hukka ja teki niin,
 doi, kut reboi nevoi, istuihe         kuin repo neuvoi, istuutui lh-
 lhtken reunale, hndan pst'        teen reunalle, psti hnnn
 lhtkehe. I irdal suur uhtei          lhteesen. Ja ulkona oli sangen
 pakaine, i hndikahal hndan          kova pakkanen, ja hukalta kyl-
 lhtkehe kylmi, mis'e agjal           mi hnnn lhteesen, ett lo-
 hndat ei voi otta. Naised            pulla hnt ei voi nostaa. Nai-
 tultihe vedele i otettihe hn-        set tulivat vedelle ja ottivat
 dikast korondoil panta i lti-        hukkaa korennoilla panna ja
 he hndast uhtei jalos. Hn-          livt hnt kovin jalosti.
 dikas kun akois pageni, hnd          Hukka kun akoista psi, hnt
 lhtkehe ji, sinne katteis. Ku-      lhteesen ji, sinne katkesi.
 ni n'ene akad oltihe vedel,           Sillaikaa kun akat olivat ve-
 n'ets reboi tuli naisten perthe,     dell, tuli repo naisten
 i naisil stolal kyrsit segoite-       pirttiin, ja naisilla oli py-
 tud patha; n'etsn reboi raas-        dll kyrssi seoitettu pataan;
 mestan si, i padan kumois            sen taikinan repo si, ja ku-
 itselese pha, i jookseskans          mosi padan phns, ja al-
 mst dorogat, mte metsha.           koi taas juosta tiet my-
 I dorogal homais hn hndi-           ten metsn. Ja tiell huo-
 kahan, kudam jooksob hnda-           masi hn hukan, joka juoksee
 ta i vongub. Reboi hnel ky-          hnntt ja vonkuu. Repo ky-
 sui: "hndan kuna sin jtit,         syi hnelt: "kunne sin, kum-
 komaine, kun silai hndat ei          miseni, hnnn jtit, kun sinulla
 le?" N'ets hndikas reboile          hnt ei ole?" Hukka alkoi
 p'enitseskans: "s mintai ks-        nuhdella repoa: "sin minua ks-
 kit d'erevn'aha isttase lhtken       kit kyln istuutumaan lhteen
 reunale, min kuin istuimoi,          reunalle, min kun istuuin, niin
 i hndan milai lhtkehe kyl-          hnnn minulta lhteesen kyl-
 mi, i sil aigal tultihe naised        mi, ja sillaikaa tulivat naiset
 vedele i mintai ltihe koron-         vedelle ja livt minua korennol-
 doil pool surmha-sai, otva it-        la puoli kuoliaksi, tuskin itse
 se uidin." N'ets reboi sanui         psin pois." Repo sanoi hukalle:
 hndikahale: "i minti katsoske,      "minuakin katsos, kummiseni,
 komaine, muga-s'je lthe, kun        samoite lytiin, kun min tulin
 min tulin sintai d'erevn'aha         kyln sinua vartioitsemaan;
 vardeitsemaha; katso milai pn       katso kaiken pni livt rik-
 murettihe kaigen." -- -- --           ki." -- -- --




4. Myran och herden.


 Kus'jiaine i paimen.                  Muuriainen ja paimen.

 Paimen metss polti kus'jiais-        Paimen metsss poltti muuri-
 pesn, kut kus'jiaine hnt ki-        ais-pesn, kuin muuriainen hn-
 bedas puri. Kus'jiaisel paha          t kipesti puri. Muuriainen pa-
 m'eles tegihe, a hnel muite          hastui siit, mutta muuten oli
 oli vh vget, ei voint pai-         hnell vhn voimaa, ei voi-
 ment peksta. Siit sutundas            nut paimenta pieks. Suutuksis-
 lks Jumalan noste, paimnen           saan lksi Jumalan luoksi, pai-
 ple s'alimahase, mis'e paim-         menen plle valittamaan, ett
 ned ijn leibmuruit pantas           paimenet panevat paljon leip-
 maha; hn ei rohtint sanoda           muruja maahan; hn ei rohjen-
 paimnen ple pesn poltan-           nut sanoa paimenen plle pesn
 dat, mis'e hn eismigi itse          poltantaa, ett hn ensin it-
 hubin radoi paimnele: hnen           se pahoin teki paimenelle:
 puri kibedas. Jumal sanui: "voi-      hnt puri kipesti. Jumala sa-
 bik uskta, praud om, min si-          noi: "voipikin uskoa, tosi on,
 n pagiset, a omadik silai            mit sin pakiset, mutta onko si-
 nhjad i svidetel'at; min mui-       nulla nkiit ja todistajia;
 tei en voi teit sudta."               min muuten en voi teit tuomi-
 Kus'jiaine lks nhjit ets-           ta." Muuriainen lksi nkiit
 maha, i mendes dorogal yks-           etsimn, ja pakisee tiell men-
 nse itsese ked pagisob: "mi-         ness yksin itseksens: "minun
 lei pidab hmehauk lyta, n'et-       pit lyt hmhkki, se h-
 s hmehauk t'edab paimnen            mhkki tiet paimenen tyn,
 radon, mis'e hn elab joga            sill hn el joka piv niit-
 pivn n'emiden koiriden ked."        ten koirain kanssa."
 Hn i lys hmehaugun i               Hn mys lysi hmhkin ja
 sanui hnele: "tule milei, vei-       sanoi hnelle: "tule minulle,
 koi, nhjaks, min paimnen            veikkonen, todistajaksi, min
 ked Jumalan-no sudimoi."              paimenen kanssa Jumalan luona
 Hmehauk kysui: "mi teil mu-          kerjitsen." Hmhkki kysyi:
 gomit tegihe keskustoit, i mis        "kuin teill mokomia keskustoita
 to suditoisei?"                       syntyi, ja mist te kerjitset-

 Kus'jiaine ei sanont, min-            te?" Muuriainen ei sanonut, min-
 t'hte sudtihesei, tolko sa-          thden kerjitsivt, hn vaan
 nui hn hnele: "silei pidab          sanoi hnelle: "sinun pit tul-
 tulda, Jumal itse sintai kutsui."     la, Jumala itse kutsui sinua."

 H tultihe Jumalan noste,             He tulivat Jumalan luoksi,
 i Jumal netsil hmehaugul ky-         ja Jumala alkoi kysy hmh-
 syskans: "ngidik sin, mise          kilt: "nitk sin, ett pai-
 paimen ijn leibmuruit pa-           men paljon leipmuruja maahan
 nob maha?" Hmehauk sanui:            panee?" Hmhkki sanoi: "pai-
 "paimen ei le vr, hnel ei          men ei ole syyp, hnell ei
 le mugoist sijat, kas sda, ei        ole mokomaa sijaa, kussa sy-
 stolat, kudamol leib t'sapta;         d, ei pyt, jolla leip leika-
 hnel kons joudei 'aig, siit          ta; konsa hnell on joutava
 hn i sb." Jumal sanui h-          aika, niin hn sy." Jumala sa-
 mehaugule: "sinun n'ets pa-          noi hmhkille: "se sinun pa-
 gin praud, a sin kus'jiaine          heesi on tosi, mutta sin muu-
 kaigen k'elastat; mint'hte si-       riainen valehtelet kaikki; min-
 n itseis lhelisen ple vihan       thden sin lhimisesi plle
 kandat?" I Jumal andoi ku-            vihaa kannat?" Ja Jumala an-
 s'jiaist palikal selgha, i lykais     toi muuriaista paalikalla sel-
 hntast taivhas-pi maha, i mu-       kn, ja lykksi hnen taivaasta
 ga hn eeski keskel katteis,         maahan, ja niin hn siitl-
 a hmehaugun Jumal ot' i              hin keskelt katkesi, mutta h-
 lasketi noral maha sent'hte,         mhkin Jumala otti ja lasket-
 min hn praudan pagis', i it-         ti nuoralla maahan senthden,
 sese lhelisen ple ei vihat          kun hn toden puhui ja lhimi-
 kandant. I siit pivas-sai te-        sens plle ei vihaa kantanut.
 gihesei hmehaugul itselase           Ja siit pivst tekeysivt h-
 norad, kudamoil voib ylhaks          mhkill itsellns nuorat,
 da alahaks kvyda, a kus'jiai-        joilla voipi yls ja alas kyd,
 ne siit aigas-sai kahtes palas,       mutta muuriainen siit ajasta
 kut hn langeis ylhn-pi:           alkain on kahdessa palassa, kun
 kesk tegihe hoik, p da ta-           hn lankesi ylhlt pin: keskus
 gam sangtad.                          tuli hoikka, p ja per paksut.




5. Katten och mssen.


 Kas'ji i hired.                       Kissa Ja hiiret.

 D'erevn'as oli kas'ji uhtei           Kylss oli aika iso kissa,
 suur, kudam kaikit hirit sb;        joka sypi kaikki hiiret, kus-
 kus lytab, siit i tabadab i          sa lyt, siin tavoittaa ja
 sb. I n'ene hired, kudamod          sypi. Ja ne hiiret, jotka lopul-
 lopud jtihe, keraisihesei            la jivt, kerysivt kaikki yh-
 kaik yhlhe sijaha i ussoveti-         teen paikkaan ja neuvottelivat,
 tehe, mi n'etsile kas'jile tehta,     mit sille kissalle tehd, ja
 i kaikis tobjin hiir se dumai         kaikkein suurin hiiri se arve-
 i pagisob: "kerakkamai m kai-        li ja pakisee: "kertkmme yh-
 kin d'engoit, ostkamai kellon         teisesti rahoja, ostakaamme kel-
 i sidokamai ne'tsile kas'jile         lo ja sitokaamme sille kissalle
 kaglaha; kun hn tuleskandob          kaulaan; kun hn alkaa tulla kel-
 kellon ked, muga m kulis-            loneen, niin me kuulemme ja
 tamai i kaik pagenemai." D'en-        pakenemme joka ainoa." Rahat
 gad ho k'eratihe i kellon os-         he kersivt ja ostivat kellon,
 tetihe, a ken heis n'etsn si-        mutta ken heist menee sito-
 doskandob kas'jile kellon kag-        maan sen kellon kissalle kau-
 laha: yksin eba rohtkoi, i hot        laan: yksin eivt rohkene, ja
 kaigin mntas, hn n'ets ka-         jos kaikin menevt, se kissa
 s'ji heit sb. Kellot ei roh-        sypi heidt. Kelloa ei rohjen-
 titud ni-ken mnta sidomaha.          nut kenkn menn sitomaan.
 Hiril d'engad mntihe uhtei,          Hiirilt rahoja meni paljo, kel-
 kel muitei ji, kun edelpi ei        lo jouten ji, kun edeltpin ei
 dumaitud, mis'e heis sidojit          tuumattu, ett heiss sitojata
 ei le. Mitte tahtot raat, kun         ei ole. Mik ty tahtonsa, kun
 edelpi et dumai, kvub kut           edeltpin et ajattele, kypi
 hiril kellon sidont.                  kuin hiirill kellon sidonta.




6. Tranan, rfven, anden och hnan.


 Kurg i reboi.                         Kurki ja repo.

 Kurg ji talveks, reboi tu-           Kurki ji talveksi, repo tu-
 li, kysub: "kut silei kurg el-       li, kysyi: "kuinka sin kurki
 da?" Kurg sanoi: "mi minun            elt?" Kurki sanoi: "mit mi-
 elmises, kun milai ni-mit s-       nun elmisestni, kun minulla
 mist ei le." Reboi sanui: "o-         ei ole mitn symist." Repo
 penda s minti, kurg, lend-          sanoi: "opeta s minua, kurki,
 maha, m sinti stan talven."        lentmn, m sinua sytn tal-
 Hn i sti talven, i tuli ke-         ven." Hn mys sytti talven,
 s, "no, sanui, openda lend-          ja tuli kes, "no, sanoi, opeta
 maha!"                                lentmn!"

 Kurg sanob: "istutehe selg-           Kurki sanoo: "istuutu sel-
 ha, m sinti opendan!" Re-           kn, m sinua opetan!" Repo
 boi istuihe i n'ets kurg lent',      istuutui ja se kurki lensi, len-
 lent', lent', lent' ylhaks, i si-    si, lensi, lensi korkialle, ja
 g jt' reboin, kudam langeis         siell jtti revon, joka lankesi
 maha i katkais itsese jalgan.         maahan ja katkaisi jalkansa.
 I n'ets kurg laskihe maha i          Ja kurki laskihe maahan ja
 kysub: "kuitei silei, reboi, leta     kysyy: "kuinka sinulla, repo,
 oli?" "Hyv, sanob reboi, oli,        lent oli?" "Hyv, sanoo repo,
 a jalgan katkaisin." -- "No,          oli, mutta jalan katkaisin." --
 sanui kurg, kun katkaisit, ka         "No, sanoi krki, kun katkai-
 katkaida!"                            sit, niin katkaise!"


 Sors i kana.                          Sorsa ja kana.

 Ji sors talveks. Kana sa-            Ji sorsa talveks. Kana sa-
 nob: "kut silei sors elda?"          noo: "kuinka s sorsa elt?"
 Sors sanob : "nlgha kolen, s-       Sorsa sanoo: "nlkn kuolen,
 da ei le ni-mit." N'ets kana        syd ei ole mitn." Kana sanoi
 sanui sorsale: "openda s min-       sorsalle: "opeta s minua uimaan,
 ti ujumaha, m sinti talven         m sinua talven sytn." Sii-
 stan." Siit i sti sorsat tal-       t mys sytti sorsaa talven.
 ven. Tegihe kes, "nygyide            Tuli kes, "nyt opetan,
 opendan, sanui sors, astu sa-         sanoi sorsa, astu pyydmme
 mai yhtes rpusuden." N'ets          yhdess rpyst." Kana al-
 kana ujuskans sorsan jlghe           koi uida sorsan jlkeen ran-
 rannas-pi i uptaskans. "Oi           nasta ja upota. "Oi sorsa up-
 sors uptan!" -- "Hot uptat, ka         poan!" -- "Jos uppoat, niin
 s upta!" -- "Oi sors upsin!"         uppoa!" -- "Oi sorsa upposin!"
 -- "Hot upsit, muga upsit."           -- "Jos upposit, niin upposit."
 -- Hn i uppois kans.                 -- Ja kana mys upposi.




7. Tre brder blifva rika.


 Kolmen veljesen bohatunt.            Kolmen veljeksen rikastuminen.

 Endei eletihe kolmen velje-          Ennen eli kolme veljest ja
 sed, i n'ene jagoihesei: yhtele      ne jakoivat vlillns: yhdelle
 tuli gominlabidoine, toisele         tuli riihi-lapio, toiselle kissa,
 kas'ji, kolmandele niinkt'sine.     kolmannelle niinikernen. Se
 N'ets labidoisen ked vanhemb        vanhin veli riihi-lapion kanssa.
 velj lks rahfhasehe. Astui,         lksi vaeltamaan. Astui, as-
 astui, i tuli gomnaha, gom-          tui ja tuli riihelle, riihess
 nas mus'jik rugeben pubtastab,       mies ruista puhdistaa, jyvn
 jyvisen kandab t'sogaha, a          kantaa loukkoon, ruumenen toi-
 runguden toishe. N'ets sanui        seen. Se poika sanoi hnelle:
 hnele briha: "mne mugoitt'e        "mene mokoma rukiin puhdis-
 rugehen puhtastaj kothe, kuni        taja kotiin, sillaikaa kuin sin
 sin st i havadan toot, sini       syt ja skin tuot, min ne
 min n'etsn rugehen selgitan."      rukiit selvitn." Mies meni,
 N'ets mus'jik mni, si, i          si, ja kun tuli symst
 kons tuli smas-pi tagaisi,         takaisin, olivat sill pojal-
 n'etsil brihal rugehed jo sel-       la rukiit jo selvitetyt. Mies
 gitetud. Mus'ijk kysub bnel:        kysyy hnelt: "mik kone
 "mi silai n'ets statjaine, ku-      se sinulla on, joka rukiit sel-
 dam rugehen sel'gitab?" "Om          vitt?" "On minulla riihi-
 milai labidoine", sanui briha,       lapio", sanoi poika, ja osoit-
 i osuti hnele labidoisen. Mu-       ti hnelle lapioisen. Mies
 s'jik kysub: "min sin pagitset      kysyy: "mit sin pyydt
 n'etsiit labidoises?" Hn n'ets     siit lapiosta?" Poika nos-
 briha noust labidoisen seisma-       ti lapion pystn ja sanoi:
 ha i sanui: "n'etsn kortan          "sen korkuisen ljn raho-
 kogon dengoit." Mus'jik i an-        ja." Ja mies antoi, ja se
 doi, i n'ets briha lks kothe       poika lksi kotiin ja rikas-
 i bohatui.                           tui.

 Toine velj sanob: "kut mi-           Toinen veli sanoo: "kuinka
 lai pidab bohatuda? Lhtta i         minun pit rikastua? Lhtenen
 milei kas'jin ked rahfhase."         minkin kissan kanssa kulke-
 I lks n'ets velj keskmaine.        maan." Ja se keskiminen veli
 Astui, astui, i tuli n'engoma-       lksi. Astui, astui, ja tuli er-
 ha lidnaha, i katsob, vedetas        sen kaupunkiin, ja katsoo, ve-
 m'ehen hirile smaks. Hn            tvt miehen hiirille syd. Hn
 sanui: "min andatei, ka min         sanoi: mink annatte, niin min
 mnen?" H i dengoit h-            menen? He paljon rahoja h-
 nele toigotetihe. I mnb n'et-      nelle lupasivat. Ja mene se poi-
 s briha i panese aitha maga-        ka ja paneikse maata aittaan,
 ta, kudam tys hirakaisit. Kons      joka oli tynn hiiri. Kun hii-
 tuleskatas hirakaised hndast        ret alkavat tulla hnt symn,
 smha, hn pst kas'jisen si-      hn psti kissan povestansa, ja
 slis-pi, i n'ets kas'ji rikoi     se kissa tappoi heidt kaikki. Ja
 heit kaigit. I mnthe homis-         miehet menivt aamulla kat-
 sol mus'jikad katsmaha: hira-        somaan: hiiri lavitsat tyn-
 kaisit lautsalised tydet, kaik      n, kaikki tapetut, mutta yk-
 rikotut, a yks hiir tobj istub       si iso hiiri istuu miehen rin-
 m'ehen rinthil. I nous n'e-          tahilla. Ja nousi poika, tu-
 ts briha, tuli perthe i osut        li pirttiin ja osoitti sen el-
 n'etsn sverisen, kudam kaik         vn, joka kaikki hiiret tappoi.
 hired rikoi. I kysui lidnan          Ja kysyi kaupungin pmies:
 isand: "min s hnes pagitset?"      "mit s siit tahdot?" Hn
 Hn libuti kas'jin korvis yl-       kohotti kissan korvista yls
 haks i sanui: "n'etsn kortden       ja sanoi: "tuon korkuuden an-
 andanet hobedat, ka i min           tanet hopiata, niin min kis-
 kas'jin andan." Hn i andoi,         san annan." Hn antoikin,
 i n'ets briha tuli hobedan ked      ja poika tuli hopian kanssa
 kothe i bohatui jalost.              kotiin ja rikastui suuresti.

 Kolmans noremb velj sa-              Kolmas nuorin veli sanoo:
 nob: "lhtta muga i milei niin-      "lhtenen muka minkin niini-
 kt'sisen ked rahfhase, mis'e        kersen kanssa ihmisiin, ett
 i milai bobatuda." I lks n'et-      minkin rikastuisin." Ja lksi
 s noremb velj, mni, mni,          se nuorin veli, meni, meni,
 tuli jrven rantha i istuihe         tuli jrven rantaan ja istuutui
 randaisehe i punoskans noran.        rannalle ja alkoi punoa nuoraa.
 I Vedehine ngisti bnen i           Ja Wetebinen nki hnen ja
 olgoti itses vonukan: "mne         lhetti pojan poikansa: "mene
 katsmaha, min n'ets mus'jik         katsomaan, mit se mies raa-
 radab!" Mni i sanob: "tt ksk      taa!" Meni ja sanoo: "ukko
 kysuda, min sin radat." Hn         kski kysymn, mit sin teet."
 n'ets briha sanob: "punon mi-       Hn se poika sanoo: "punon
 n noran pagitase teis entsis        kytt vaatiakseni teilt entis-
 vosis n'edoimkan. A kun etei         ten vuotten rsti. Waan kun
 andkoi n'edoimkat, krin jr-        ette maksa rsti, krin jr-
 ven kt'sile, vedan veden pt'-      ven kerlle, vien sen uunin
 sile." N'ets Vedehisen vo-          perlle." Wetehisen pojan poi-
 nuk mni t'tase loste i sanui:      ka meni ukkonsa luoksi ja sa-
 "oi t'toi! istub mus'jik jrven     noi: "oi ukko! istuu mies jr-
 randas, punob noran i pagit-         ven rannalla, punoo kytt ja
 sob meis entsis vosis ne-            vaatii meilt entisten vuotten
 doimkan. A kun emai andkoi           rsti. Waan kun emme maksa
 nedoimkat, krib jrven kt-         rsti, krii jrven kerlle,
 sile, vedab veden ptsile."          viepi uunin perlle." Ukko sa-
 T't sanob: "nah n'etsile mi-         noo: "vie sille minun sauvaa-
 nun palits; kut hn lykaidab         ni; kun hn nakkaa sen sau-
 n'etsn palitsan sinus ylmba,       van korkiammalle, kun sin,
 ka i krib jrven kt'sile, ve-      niin mys krii jrven kerl-
 dab veden pt'sile."                 le, viepi uunin perlle."

 Vonuk mni n'etsn palit-            Poikanen meni sen sauvan
 san ked i sanui mus'jikale:          kanssa ja sanoi miehelle: "uk-
 "t't ksk sinti n'etsn palit-     ko kski sinun tuon sauvan
 san lykaita; kun sin ylmba         nakata; sin ylemmksi nak-
 lykaidat, kut min, ka i den-        kaat, kun min, niin me rahat
 gat andamai." Hn n'ets Ve-         annamme." Se Wetehisen po-
 dehisen vonuk itse lykais edel       jan poika nakkasi ensin uhka
 uhtei ylahaks, i kons largeis,       korkialle, ja kun putosi, puoli
 pool palitsat upponis maha.          sauvaa upposi maahan. Se
 N'ets briha sanoi: "noustas-        mies sanoi: "nosta'pas sauva
 ke palits maas-pi i andaske         maasta ja annapas minulle;
 minule; min sinun jlgit en         min sinun jlkisi en rupea
 noustaskande." I Vedehisen           nostamaan." Ja Wetehisen po-
 vonuk noust palitsan i andoi         jan poika nosti sauvan ja an-
 n'etsile brihale. I hn ot' n'et-    toi sille miehelle. Ja hn otti
 sn palitsan kthe i sanob: "pust    sen sauvan kteens ja sanoo:
 tuldas pilved, min lykaidan         "annas pilvet tulevat, min nak-
 palitsan n'enihe pilvihe, hn i      kaan sauvan niihin pilviin,
 sinne tartub." "Oi, sanui Ve-        sinne se mys jpi." "Oi, sa-
 dehisen vonuk, ala lykaida!          noi Wetehisen pojan poika, el
 t'tain minti lajib i lb." I      nakkaa! ukko minua toruu ja
 mni palitsan ked t'tase loste      lypi." Ja meni sauvan kanssa
 i sanui hnele, mi ladib pil-        ukkonsa luoksi ja sanoi hnelle,
 vihi tartutada mus'jik palitsan.     ett mies hankkei pilviin tartut-
 Vedehine sanui hnele: "mne         tamaan sauvan. Wetehinen sanoi
 kutsu hndast hebot kandmaha         hnelle: "mene kutsu hnt he-
 ymbri jrves!"                       voista jrven ympri kantamaan!"

 Mni vonuk i sanui mus'ji-           Meni poikanen ja sanoi mie-
 kale: "t'tain ksk sinti hebot     helle: "ukko kski sinua he-
 ymbri jrves kandmaha, ku-           voista jrven ympri kantamaan,
 dam se paremba kandab; kun           ken se paremmin kantaa; kun
 sin kandat, ka i dengad an-         sin kannat, niin rahat annam-
 damai." N'ets Vedehisen vo-         me." Wetehisen pojan poika
 nuk kandaskans edel, kins'joit,      alkoi ensin kantaa, kiinnitti,
 kins'joit, kins'joit, i ei voint     kiinnitti, kiinnitti, ja ei
 kantta, a briha kun ot hebon, istui  voinut kantaa, mutta mies kun otti
 ratshile, ajoi hnel ymbri jrves.   hevoisen, istui ratsahin, ajoi h-
 Mst lks n'ets Vedehisen          nell jrven ympri. Taas lksi
 vonuk, mni i sanui t'tale:         Wetehisen pojan poika, meni ja
 "oi t'toi! min en voint he-        sanoi ukolle: "oi ukko! min en
 bot ni mit kantta, a kun mu-        voinut hevoista mitenkn kan-
 s'jik jalgoil keskhe fatij hebon,    taa, mutta kun mies jalkainsa v-
 kandist' ymbri jrves, da ei         liin tempasi hevoisen, kantoi jr-
 ni higostunt."                        ven ympri, ja ei hiostanutkaan."

 Vedehine sanui hnele: "m-          Wetehinen sanoi hnelle:
 ne, kutsu jttho hndast; hn        "mene kutsu hnt kilpajuoksuun,
 kun jtab sinun, ka i krib          jos hn jtt sinun, niin kyl-
 jrven kt'sile, vedab veden         l krii jrven kerlle, vie
 pt'sile."                           sen uunin perlle."

 Lks nets Vedehisen vonuk,          Lksi Wetehisen pojan poi-
 tuli i sanui mus'jikale: "t't ksk  ka, tuli ja sanoi miehelle: "uk-
 sinti jttho kutsta, kudam          ko kski sinua kilpajuoksuun,
 meis jtab toisen, kun sin          ken meist jtt toisen, kun
 jtt, ka i d'engad andamai."        sin jtt, niin rahat annamme."
 N'ets briha sanui hnele: "nak-     Se mies sanoi hnelle: "tuossa
 hus kaskudes om milai kolm-          kaskessa on minulla kolmiinen
 ine poig; i hn jtab sintai.       poika; sekin sinun jtt. Me-
 Mene i kis'ni sig, siit hn         ne ja karjaise siell niin hn
 sinun ked jttho lhtob." Hn        sinun kanssasi jttn lhtee."
 i mni i kis'nij, i penshas-pi      Hn meni ja karjaisi ja jnis
 jnis jookseskans, da jt' hn-      alkoi juosta pensaasta, ja jtti
 dast. N'ets vonuk tuli tagaisi      hnen. Poikanen, tuli takaisin
 i sanui t'talese: "oi t'toi!       ja sanoi ukollensa: "oi ukko!
 kolmine laps da mintai jt."        kolmiinen lapsikin minun jtti."

 "Mne, sanui Vedehine, da            "Mene, sanoi Wetehinen, ja
 kutsu hndast vl bortsale."         kutsu hnt viel painelolle."
 Hn i mni i sanui: "t'tain         Hn meni ja sanoi: "ukko ks-
 ksk bortsale kutsta, kudam          ki painelolle kutsua, ken sor-
 sordab toisen; kun sin sor-         taa toisen; kun sin sorrat,
 dat, ka i d'engad andamai."          niin rahat me annamme."
 Hn n'ets briha sanui: "m-         Mies sanoi: "mene tuonne
 ne nakhu pikkuisehe, om mi-          pikkuisen, on minulla pensaan
 lai penskan taga sada voosne         takana satavuotinen ukko, ly
 uk, iske hndast dubinal, i          sit kepill, hnkin sinun sor-
 hn sintai sordab."                  taa."

 Hn mni, sig penshan ta-           Hn meni, siell pensaan
 ga kondij, hn isk dubinal, i        takana kontio, hn li kepill,
 kondij skotsij i tabasihe hn-       ja kontio hyppsi ja tavoitti
 dast, i vanut', vanut', vanut',      hnen, ja muokkasi, muokkasi,
 i p'eks' hnt pool surmha-sai.       muokkasi ja pieksi hnen puolin
 Hn vhs henges tuli t'tase        kuoliaksi. Hn vhiss hengin
 loste i sanoi t'talese: "oi t'-    tuli ukkonsa luoksi ja sanoi ukol-
 toi! i sada voosne uk mintai         lensa: "oi ukko! satavuotinen
 p'eks' i vanut' surmha-sai." "M-    ukkokin pieksi ja vanutti minun
 ne, sanui Vedehine, kysu mu-         kuoliaksi." "Mene, sanoi We-
 s'ijkal, ijnik hn pagitsob n'e-   tehinen, kysy miehelt paljonko
 doimkat?" Hn i mni i ky-           hn vaatii rsti." Hn meni
 sui: "ijnik sin pagitset n'e-     ja kysyi: "paljonko, sin vaadit
 doimkat?" Hn sanob: "yks n'et-      rsti?" Hn sanoo: "yhden ty-
 s tys kolpakoinen kuldat." I       den hatullisen kultaa." Wete-
 mni n'ets Vedehinen t'tase        hinen meni ukkonsa luoksi ja
 loste i sanui hnele: "yhten         sanoi hnelle: "hn vaatii yh-
 kolpakoisen pagitsob kuldat ty-     den hatullisen tynn kultaa."
 den." A nets briha karan            Mutta mies kaivoi kuopan maa-
 kaivui maha i kolpakoishe rei-       han ja laitti reijn hattuun, ja
 gun tegi, i sig karan pl pi-      piteli hattua siin reijn pl-
 deli kolpakost. I Vedehine toi       l. Ja Wetehinen toi kultia
 kuldit mus'jikale kolpakoishe,       miehelle hattuun, ja ne kullat
 i n'ene kuldad karaha mnthe,        menivt kuoppaan, ja Wetehi-
 i Vedehine kandist', kandist',       nen kantoi, kantoi, ja tytti
 i tyt' n'etsn karan i kolpa-       sen kuopan ja hatun. Mies
 koisen. I pani n'ets briha          pani kullat skkiin ja lksi
 kuldad havadaha i lks kot'he.       kotiin. Ja tuli kotiin ja al-
 I tuli kot'he i elskans bohatas     koi eleskell uhka rikkaasti
 uhtei lujas itsese veljesiden        veljestens kanssa. Ja niin
 ked. Da i vl eltas da oldas.       ovat ja elvt vielkin.




8. Ngra ordsprk och gtor.


 Homendes mudreniemb ehtat.           Aamu on ehtoota viisaampi.
 Aig vajehtelese i rist'it vajeh-     Aika vaihteleikse ja ihminen
   telese aigal.                        vaihteleikse ajan kanssa.
 Aig toob t'ynen meren, aig           Aika tuopi tyynen meren, ai-
   vootjan venhen.                      ka vuotavan venehen.
 Ei i tsar kuldat s.                 Ei kuningaskaan kultaa sy.
 Yhti kala vedes, ei yhti las-      Ainian kala vedess, ei ole
   james.                               aina apajassa.
 Yhti uus tsomemb, ensne hot         Aina uusi hempimpi, ehk en-
   paremb.                              tinen parempi.
 Ak vanh vinan joob, laho pu          Akka vanha viinan juopi, la-
   veden vedab.                         ho puu veden vetpi.
 Ak dorogas-pai tagaisi prd-        Akka tielt pyrteleikse, ei mies
   lese, mus'jik hot huba ei            pahanenkaan (knny ta-
   prdelt'e.                          kaisin).
 Anda Jumal aigad mnt, pi-         Anna Jumala ajat menn, pi-
   vad kuldaised kuluda.                vt kultaiset kulua.
 Anda yhti Jumal kyllal sda,        Anna ainakin Jumala kyllin
   kyllal joda, kyllal antta ky-        syd, kyllin juoda, kyllin
   laha.                                antaa kyllle.
 Anda valdat pahale, enamb            Anna valtaa pahalle, enemp'
   ota itseleis.                        ota itsellesi.
 Hyv andab vhises, paha i          Hyv antaapi vhst, paha ei
   ijs ei anda.                       anna paljostakaan.
 Ei kiirhul ethaks mnt.            Ei kiireell kauvas menn.
 Lapses om i lis'at: kalan saab,     ijn lapsesta apua: kalan saa-
   kaks sb.                           pi, kaksi sypi.
 Lmbemb tuuliaisen al, mi si-        Lmpimmpi tuulen alla, kun
   saren armastusen al.                 sisaren armon alla.
 Os'al rist'it toisen net'sastjas     Onnellinen ihminen toisen va-
   mudreniaks tegehe.                   hingosta viisaaksi tulee.
 Raat muga linob, kut t'ehtas,        Ty on niin, kuin tehdn,
   sakonad liints, kut lugetas.        lait ovat, kuin luetaan.
 Lajint ranat ei tege, kun puul       Ei haukku haavaa tee, kun ei
   pha ei iskta.                       puulla phn lyd.
 Ei kaik m'ehed, kudamod kaad-        Ei kaikki miehi, jotka hou-
   jit kandistas.                       suja kantavat.
 Jnut ei mit jtta, langenut        Ei jnytt jtet, langennut-
   ei mit sortta.                      ta langeteta.
 Ehtal itkent, homisol nag-           Ehtoolla itkent, aamulla nau-
   rant.                                ranta.
 Ei karged nagris eismiseks          Ei karvas nauris ensimiseks
   hapne.                               mtne.
 Kauhaine vardeta ei ladt'e.          Ei kauha varretta kelpaa.
 Ei muga pagast, mi jo pap ei         Ei niin kirkko, ettei pappi
   mylu.                                mahdu.
 Ei koir ujumaha opete hndat         Ei koira uimaan opi hnt
   ligotamata.                          kastamatta.
 Ei ni ken rodt'e kirves kdes.       Ei kukaan synny kirves kdess.
 D'erevn'at ei le koiratomat,         Ei kyl koiratointa, eik maata
   maat ei le m'ehetomat.               miehetint.
 Kohub kos'k ei jdu, liikub          Kuohuva koski ei jdy, liik-
   kivi ei sammaldu.                    kuva kivi ei sammaloitu.
 Ei sil meri pagan, mi koirad         Ei sill meri pilau, jos koirat
   randas lakkitihe.                    rannasta lakkivat.
 Wilus hiles lmbyit ei sada.         Ei kylmst hiilest tulta saada.
 G'gi ei ksktes kukku, kukoi        Ei kki kskein kuku, eik
   ei kutstes laula.                    kukko kutsuen laula.
 M'es nimel ei el, a radol.          Ei mies nimell el, vaan tyll.
 Yhti Jumal abutab, kaikuit-         Aina auttaa Jumala, ajan kai-
   sen aigan katkaidab.                 ken katkaiseepi.
 M'est abuda mges, last nous-        Miest auta mess, lasta nos-
   ta kynduses.                         ta kynnyksess.
 Ei aig m'est varasta, m'es ai-       Ei aika miest odota, mies
   gan varastab.                        aikaa odottaapi.
 Ei pivne yhti yhtes t'su-         Ei aurinko, aina yhdelt puo-
   ras-pai pas'ta.                      lclta paista.
 Nutaj koir jnist ei sa.             Haukkuja koira ei saa jnist.
 Pivan-nousem ei heit tuulen-       It ei heit tuulentaa, ennen-
   dat, kuni ei vihmu, ak ei            kun sataa, akka ei heit to-
   heit lajindat, kuni ei itke.        runtaa, ennenkun itkee.
 M'eletomit ei kyndkoi, ei se-        Mielettmi ei kynnet, ei kyl-
   mentkoi, itse rodisei.               vet, itsestns kasvaa.
 Itkul ei pst b'edas-pai, von-     Itkulla ei pst hdst, von-
   gundal ei pahois pivis-pi.         gunnalla ei pahoista pivist.
 Ei kaht tsarit yhthe lidnaha        Ei kahta kuningasta yhteen lin-
   mylukoi.                             naan mahdu.
 Ei bohat, kudam elon saab,           Ei se rikas, joka elon saapi,
   se bobat, kudam vardeitsob.          se rikas, joka hoitaa.
 Ahnel itsese valt onghe tart-        Ahvenell' on valtansa onkeen
   ta, kun tahtob.                      tarttua, jos tahtoo.
 Paremb katsta nagrajan suhu,         Parempi katsoa naurajan suu-
   mi itkejn.                          hun, kuin itkin.
 Ei yks gor'a, ku birdas, go-         Se ei ole yksi suru, ku on pir-
   r'at kaks niites.                    rassa, kaksi surua langassa.
 Ei severs m'ehit, kuvers kadjit.    Ei niin paljo miehi, kuin housuja.
 Savu silmit ei t'sapa.               Ei savu silmi ly.
 Otjale yks gr'h, sanojale sa-       Yksi synti ottajalle, sanojalle
   da gr'hat.                          sata synti.
 Ei m'es m'est ajele, aig m'e-        Ei mies miest ajele, aika mie-
   hen ajelob.                          hen ajeleepi.

     *   *   *                              *   *   *

 Paik paigan pl, n'egl igs         Paikka paikan pll, neulaa
   ei lis'ke? -- _kiuduk kyl-           iss ei ollut? -- _Kiuvas
   vetis_.                              saunassa_.
 Seisub patsas seitsml pats-         Seisoo patsas seitsemll pat-
   hal pl, langtob patsas,            saalla; kaatuu patsas, kaikki
   kaik rahvas ihastutas? --            ihmiset ihastuvat? -- _P-
   _i-piv_.                           siinen_.
 Tys karsin valgtit joutsnit? --     Tysi karsina valkioita joutse-
   _Hambhad suus_.                      nia? -- _Hampaat suussa_.
 P'enikine, mustaine, kaigen         Pienoinen, mustainen, kaiken
   mirun t'somitab? -- _N'egel_.        maailman kaunistaa?-- _Neula_.
 Hiir raudaine, hnd tine? --        Hiiri rautainen, hnt hamppui-
 _N'egl niiten ked_.                  nen? -- _Neula lankaneen_.
 Mesjad puised, pldod rau-           Rajat puiset, pellot rautaiset?
   daised? -- _Ikkun_.                  -- _Ikkuna_.
 Pival kogos, ks levitetas? --     Pivll koossa, yksi levite-
   _Postelja_.                          tn? -- _Wuode_.
 Kanaine hohlaisen ked kaiguit-       Kana tyht-pinen jokai-
   sele kumartase? -- _K-              selle kumartaikse? -- _K-
   aiastij_.                            siastia_.
 Gomin raudaine, katos kagrai-        Riihi rautainen, katto kaurainen?
   ne? -- _R'ehtil i kyrsd_.           -- _Riehtil ja kyrst_.
 Metsha mnob, kl'etkad tegob,        Metsn menee, pest tekee,
   metsas-pai tulob, kl'etkad           metsst tulee, pest tekee?
   tegob? -- _Virs'ud_.                 -- _Wirsut_.
 Kid's'araine, kad's'araine, kai-     Kiksarainen, katsarainen, jokai-
   guitsele kt andab? --_G'ga_.       selle ktt antaa? -- _Ripa_.
 Edel oraine, keskel keraine,         Edest oranen, keskelt kernen,
   jlgel labidoine? -- _Kana_.         perst lapioinen? -- _Kana_.




9. Sjette kapitlet af Matthi evangelium.


  1. Wardeitkateisei andelta milostinat teiden rahfhan aigan,
     siks mis'e h teit n'htais': muga ei line teile nahradat
     tatas teiden taivhalises.

  2. I muga kons andad milostinan, ala torvda it'seis' kohtas,
     kut litsemerad t'ehtas sinagogois i irdal, mis'e kitaisiba
     heit rahvas. Toden sanon teile: h saiba jo it'selesei nahradan.

  3. Sin-s'je andle milostin, mis'e hur ksi sinun ei ngeis',
     min tegob oiged.

  4. Da linob milostin sinun n'hmatoi, i tat sinun ngeb n'hmatoman
     andab silei ngymis'el.

  5. I kons ristitei, ala ole kut litsemerad, kudamod l'ubitas
     sinagogois i irdal seis'uteldas rist'mahase, mis'e n'htais'
     heit rahvas. Toden pagis'en teile: h otiba jo it'selesei
     nahradan.

  6. Sin-s'je kons ristitei, mne perthe it'seis' i salpta it'seis'
     verjad, i rist'te it'seis' tatale, kudam ei ngy; i tat sinun
     ngeb ei-ngymis'en andab silei ngymisel.

  7. Risttes-s'je algatei sanelko ligahist, kut kelitajad; ibo h
     dumaitas, mi ijis' vaihis' it'seis' liintas kuuldud.

  8. Algatei uskokoi heile; ibo tedab tat teiden, mis' tedatei
     nus'jan, edel teiden pagitust hnel.

  9. Rist'kateisei-s'je t muga: Tat meiden, kudam taivhil! i
     svtikahase nimi sinun.

 10. Tulkaha tsarstv sinun; t'ehkahase vald i mal kut taivhal.

 11. Leib meiden joga-pivaline anda meile n'etsile pivale.

 12. I jta meile velgad meiden, kut i m jtamai volgnikoile its'emoi.

 13. I ala anda meit hubale, no kait'se meit pahas-pai, siks'
     mis'e sinun om tsarstv i vgi i kuulund igks; linob.

 14. Ibo jestli linetei jtmaha rahfhale gr'had heiden, jtab
     i teile tat teiden taivhaline.

 15. A jestli etei linekoi jtmaha rahfhale gr'hoit heiden, i
     tat teiden ei jta gr'hoit teiden.

 16. Kons-s'je pyhitatei, algatei olgoi abidoitut, kut litsemerad:
     ibo h ottas pimedad ros'jad, siks' mis'e osutadas rahfhale
     pyhitajiks'. Todel sanon teile: h saiba jo it'selese nahradan.

 17. Sin-s'je pyhitades voida p it'seis' i pese ros'ja it'seis'.

 18. Siks' mis'e ei osutadas rahfhale pyhitajiks', no tatan kohtas
     it'seis', kudam ei ngy; i tat sinun ngeb ei-ngymis'en andab
     silei ngymises.

 19. Algatei kerakoi it'seletei elot maal, kus koi i roste sb,
     i kus vorad kaivetas i voruitas.

 20. No kerakat it'seletei elot taivhal, kus ni koi ni roste ei
     s, i kus vorad ei kaivkoi i ei voruikoi.

 21. Ibo kus elo teiden, sigl linob i sydaim teiden.

 22. Valgtus hibjt om silm. I muga silm sinun puhtas, se kaik
     hibj sinun valged linob.

 23. Jestli-s'je silm sinun huba, se kaik hibj sinun pimed linob. I
     muga jestli valged, kudam sinusais, pimed, se pimed vl enambal.

 24. Ni-ken ei voi sluus'jta kahtele bajarile: ibo ili yht linob
     ei t'irpmaha a tost l'oubmaha; ili yhtele hengel sluus'jmaha,
     a toisele ei raatmaha linob. Etei voikoi sluus'jta Jumalale i
     tavarale.

 25. Siks' pagis'en teile: algatei hooldukoi hengel it'setei, mi
     teile sda i mi joda; ni hibjal teiden, mihe sobitas. Heng eig
     tobjemb smis't i hibj sobit?

 26. Katsuhtakatei taivhalis'it linduit: h ei semekkoi, ei niitkoi,
     ni ei kerakkoi pld-aitha; i tat teiden taivhaline stab heit.
     Eig lujas t parembad heit?

 27. I ken teisatei holiteldese voib lis'ata it'selese kasvot
     yhtele kynabrusele?

 28. I sobis' mi hooldutei? katsuhtakatei pldohis'ile lilioile,
 kut h kasvetas: h eba raatkoi i ei keserkoi.

 29. No min pagis'en teile, mi i Salomon kaiges kuulundas it'sese
     muga ei sobinus, kut kaikutt'e heis.

 30. Jestlis'je pldohis'en heinn, kudam tnmbai kasvab, a homen
     linob pt'she lykaitud, Jumal muga sobitab, eig vl enambal
     teit, vh-v'eriad?

 31. Algatei hooltelkoisei pagis'tes: mi meile sda, ili mi joda,
     ili mihe sobitas.

 32. Siks' mis'e n'etsit etsitas k'elitajad, i siks' mis'e t'edab
     tat teiden taivhaline, mi teil kaiges n'etsis' om nuus'j.

 33. Etskatei-s'je eismi tsarstvat Jumalan i praudat hnen, i
     kaik n'ets panese teile.

 34. I muga ala hooldu hoomnis'es pivas, ibo hoomnine piv it'e
     linob hooldumaha it'sese nuus'jis. Dovol'no kaikuit'sele
     pivale it'sese holed.

       *       *       *       *       *

D det kan vara nog af fregaende nio sprkprof-stycken, s
ihogkommande vrt i brjan gjorda lfte frfoga vi oss nu till ngra

        Allmnna betraktelser fver de nordliga
                  Tschudernes sprk.

Hvad frst det nord-tschudiska sprkets ljudsystem betrffar, s r det
betydligen skildt ifrn finskans, och det hufvudsakligast i fljande
stycken.

a) Vokalharmonin. S gifven och bestmd vokalharmonin ocks r fr
finska sprket,[1] s ortt synes det vara att anse den ssom en
gemensam tillhrighet fr hela ural-altaiska sprkfamiljen, d den ej
igenfinnes ens i de med finskan nrmast beslgtade estniska och lappska
sprken. Lappskan tillochmed saknar vokalerne __ och _y_, och om
estniskan sger _Dr. Faehlmann_ i sin skrift "ber die Declin. der
estn. Nomina" s. 4: "Die Vocalenharmonie ist im Finnischen,
Drpt-Estnischen, Syrjnischen, Ungarischen, Mongolischen u.s.w.
nachzuweisen -- doch, sonderbar genug, kommt sie im Reval-Estnischen
gar nicht vor", och lngre fram i samma skrift (s. 26) yttrar han: "Im
Reval-estnischen findet sich, sonderbar genug, nicht die leiseste Spur
dieser Vocalharmonie; im Gegentheil ist eine Vorliebe fr eine
Mannigfaltigkeit der Vocale. Der Vocal der Flexionsendung ist hier
immer ein voller, und weil er ein vom Stammvocal meistens verschiedener
ist, wird theils das Monotone vermieden, theils das Weichliche der so
genannten kleineren Vocale (, , )."

Ungefr detsamma, som i reval-estniskan, r fallet med vocalharmonin i
det nord-tschudiska sprket, i det ej blott ndelserna vanligtvis hafva
hrda vokaler efter veka vokaler i stammen, utan fven sjelfva stammen
ofta har i sin frsta stafvelse vek vokal, i den derp fljande hrd,
hvilket i synnerhet synes d intrffa, nr frsta stafvelsens vokal
omedelbart pfljes af flere n en konsonant. Emellertid ljuda dock
tschudiskans hrda vokaler i sdana fall ej alldeles rent, utan med en
liten sttning p _, , y,_ hvilken ofta r s stor, att man ej rtt
vet, om man skall beteckna det egna mellanljudet med _a_ eller _, o
eller , u eller y_.

b) Vokalerne _a_ och _e_ i ordets frsta stafvelse med omedelbart
pfljande _l_ jemte en annan konsonant uttalas med en s stark
sttning, det frra p _o_, det sednare p __, att de svrligen kunna
skiljas frn ett rent _o_ och __; jemfr mom. h).

c) Diftongen _ei_ fvergr ofta till _ij_ t.ex. _ei_, icke, _leib_
brd, _heiden_, deras, _teile_, t eder, _seison_, jag str, uttalas
nstan som: ij, lijb, hijden, tijle, sijsun.

d) Ett kort e i andra och pfljande stafvelser nrmar sig ofta till
ljudet af o, t.ex. _n'ene_, de, _hnen_, hans, _tulen_, jag kommer,
ljuda nstan som n'eno, hnon, tulon. I rysk-karelska dialekten,
fvensom i den olonetsiska, r frhllandet i ngra ord detsamma; t.ex.
_olova_, varande, fr oleva.

e) I mnga ord nrmar sig e uti frsta stafvelsen s till ljudet af ,
att det i fregende sprkprof fven blifvit betecknadt dermed, t.ex.
_m_, vi, _t_, i, _h_, de, _vl_, nnu, _pl'-gastuda_, frskrckas,
fr: me, te, he, veel, pel'gustuda.

f) De lnga vokalerne, fvensom diftongerne _ie, uo, y_, hvilka
sednare vanligtvis fvergtt till _ee, oo, _, hafva i tschudiskan en
s obestmd lngd, att de i en ppen stafvelse hras hellre som korta
n lnga t.ex. _maha_, inuti jorden, _m'elen_, frstndets, _vilen_,
jag skr, _joda_, dricka, _suhu_, inuti munnen, _pyta_, fnga, _jda_,
blifva qvar, _sda_, ta, hellre n: _maaha, meelen, pyyta_ o.s.v.; men
blifver stafvelsen sluten, s hres lngden tydligare t.ex. _maas_ i
jorden, _meelhe_, i sinnet, _viitta_, skra, _joomha_, till att dricka,
_suun_, munnens, _pyytkamai_, lt oss fnga, _jndos_, rest, _smne_,
mat. Diftongen _au_ uttalas i ngra ord ssom _ou_, t.ex. i _lauts_,
bnk, jfr mom. k).

g) Konsonanterne _b, d, g, k, l, m, n, p, r, s, t_ frekomma svl
hrda (solidae), som veka (liqudae). I det sednare fallet kunde de
betecknas med ett vidfogadt _j_, svarande emot ryskans _j_ (jerj), om
man ej hellre, fr att gra ordens likhet med motsvarande finska ord
skdligare, ville vlja beteckningssttet b', d, g', o.s.v. Sdana
veka konsonanter frekomma t.ex. i orden: _b'eglij_, frrymmare, _id
s'u_, malt, _kyynd'el_, tr, _kud'ai_, hundvalp, _g'ga_, handtag,
_g'gi_, gk, _k'elik_, linskkta, _l'et_, eldstad, _l'ebe_, fll,
_sel'g_, rygg, _m'es_, man, _n't_, mrd, _n'hta_, se, _mn_, han
gick, _p'eksta_, sl, prygla, _gor'a_, bedrfvelse, _hr'g_, oxe,
_r'ehtil_, stekpanna, _s'ibalk_, slunga, _s'ehlaine_, brnnssla,
_andais'_, han skulle gifva, _las'k_, lat, _t'hk_, ax, _t'irpan_, jag
tl, och ro fven frfrigt ingalunda ovanliga. Utom nyss upprknade
har sprket fven konsonanterne _f, h, j, v_.

h) Om det hrda _l_ str omedelbart efter frsta stafvelsens vokal och
tfljes af en annan konsonant, s uttalas det som _v_, t.ex. i orden:
_sildane_, bro, _hilda_, krossa, _olda_, vara, _olgotada_, snda,
_tolkta_, stta, _solm_, knut, _polsun_, jag kryper, _polved_, knn,
_tulkatei_, kommen i, _sulg_, penna, _kooltas_, de d, hvilka ljuda
ungefr ssom,_sivdane, hivda, ovda, ovgotada, tovkta o.s.v. r den
fregende vokalen _a_ eller _e_, s fvergr den (jfr mom. b) till _o_
och __, hvarfre orden: _valgtus_, hvithet, _palklan_, jag lejer,
_kalm_, graf, _valmita_, frfrdiga, _salptan_, jag tillsluter,
_talvele_, t vintern, _peld_, ker, _velg_, skuld, _pelvas_, lin,
_pelvhasine_, af lin m.m. hras som: _vovgtas, povktan, kovm, vovmita,
sovptan, tovvele, pvd, vvg, pvvas, pvvhasine_, och borde
visserligen fven skrifvas slunda, om man ej ville hafva afseende p
deras ursprung.

i) Konsonanten _s_ frekommer svl ren, som frenad med hvsljud. Det
ryska _sh_ har hr betecknats med _s'_, zh med _s'j_ och _tsh_ med
_ts_. Fr _z_ och _c_ har det gemensamma _s_ begagnats. Mycket tydligt
hres _z_ t.ex. i orden: _keserdan_, jag spinner, _eismigi_, frst,
_ksi_, hand, _pesen_, jag tvttar, _kasvo_, vxt, _osal_, lycklig,
_smeja_, orm, och i mnga andra ord i synnerhet emellan tvnne vokaler,
hvaremot det i somliga r svrare att skilja det frn _c_.

k) Ngon egentlig konsonantfrmildring finnes ej i tschudiskan,
hvarfre t.ex. _huba_, dlig, _kodi_, hem, _viga_, fel, deklineras:
_huban, kodin, vigan_ o.s.v., dock, om konsonanterne _b, d, g_ genom
ordets bjning komma att sluta en stafvelse, s hras de ngot hrdare,
t.ex. _hoob_, sldfilt, _randha_, till stranden, _emg_, vrdinna,
nstan som: _hoop, rantha, emk_, och i samma fall frstrkes _j_
understundom till _g'_ (gj) t.ex. _velj_, broder, _korj_, slde, eller
_velg', korg'_ (velgj, korgj).

l) Mycket allmn r ett ords kontraktion, bestende deri, att d ordet
genom bjnings- eller hrlednings-ndelse frlnges, stammens sista
vokal dervid utsttes, om blott de omstende konsonanterne kunna smjas
bredvid hvarandra. Fljande exempel m nrmare upplysa saken: abedahne,
bedrfvad, fr _abedahine_; gallis (dyr). gen. _galhen_; humbar
(mortel) _humbren_; istun (jag sitter) _istta_ eller _istuda_; joutsen
(svan) _jousnen_; jumalatoi (gudls) _jumalatman_; kainol (axelgrop)
_kainlon_; kerin (jg nystar)  _ker't_; korged (hg) _kortan_; kudam
(mne) _kuudman_; kutsun (jag kallar) _kutslen_; kyynd'el (tr)
_kyyndlen_; ksken (jag befaller) _kstla_ l. _kskta_ l. kskeda;
louna (middag) _longen_; lhte (klla) _lhtken_; melhine (frstndig)
fr _melehine_; muignen (jag surnar) fr _muigenen_; nlghine (hungrig)
fr _nlgahine_; paimen (herde) _paimnen_; pas'tan (jag steker)
_pas'tta_ l. _pas'tada_; peigol (tumme) _peiglon_, pettel (stampjern)
_petlen_; r'ehtil (stekpanna) _r'ehtln_; roivas (linkrfve) _roivhan_;
rusknen (jag rodnar) f. _ruskenen; sanged (tjock) _santan_; tahktan
(jag slipar) fr _tahkadan_; tappin (linbrka) _tapmen_; t'sibun (jag
gungar) _t'siipta_ l. _t'sibuda_; voise (lkemedel) _voisken_.

Fregs den slunda utsttta vokalen af tvnne konsonanter, s kan
fven af dem den frsta dervid frsvinna, ssom af exemplen: _galhen,
jousnen, kortan, kstta, longen (ty louna = lovna), santan, tapmen_ kan
synas; ty utan ett sdant konsonant-frsvinnande hade de bort skrifvas:
_gallhen, joutsnen, korgtan, kskta, lovngen, sangtan, tappmen,_
hvilket skrifstt ej rttfrdigas af uttalet. r den efter
utsttningsvokalen stende konsonanten _d_, s fvergr den till _t_:
_istta, kortan, kstta, pas'tta, santan, tahktan, t'siipta_ fr istda,
kordan, kstda o.s.v. af istuda, korgedan, kskeda o.s.v. sammandragna.

En dylik vokalutsttning gller fven fr estniska sprket ssom en
allmn regel, men i finskan ger den rum endast i ngra bestmda fall,
t.ex. lasna f. lapsena, kaannen f. kaatanen, seiskoon f. seisokoon,
kannelma f. kantelema, och nyttjas fven d endast ssom dialektvis
jemte den ofrkortade formen.

Lika sllsynta, som i finskan, synas ifrgavarande sammandragningar
vara fven i den sydliga tschudiska dialekten, och i lappskan torde det
blifva svrt att upptcka ens spr deraf.

D hr ej kan vara frga om ngon strre fullstndighet, s kan det
vara tid att frfoga sig till den egentliga formlran. Och d verberna
i det nord-tschudiska sprket onekligen erbjuda den intressantaste
sidan deraf, s m de, ehuru mot grammatikens hfdvunna ordning, brja
framstllningen.

I afseende p bjningssttet m frst nmnas, att man tskiljer trenne
srskilta former deraf: den _allmnna_, den _reflexiva_ och den
_negativa_, och om den reflexiva br nmnas, att den ofta frekommer i
passiv bemrkelse, fvensom, att mnga till sin bemrkelse intransitiva
verber, jemte det _allmnna_ (aktiva) bjningssttet, hafva ocks det
_reflexiva_, samt att den utom sitt inneboende reflexiva objekt kan
hafva fven ett annat, hvarfre denna form i nord-tschudiska sprket
med allt skl kunde kallas _forma media_. Efterfljande exempel kunna
kanske lemna ngon nrmare upplysning om ifrgavarande reflexiva eller
medialform.

    ajelemoi, ajeltase, ka.
    andamoi, anttase, gifva sig.
    ehtimoi, ehtt'ase, hinna.
    haigostelemoi, -ltase, gspa.
    haasktamoi, -skatase, fverstiga.
    herastamoi, -stadase, uppvakna.
    ihastelemoi, -ltase, frjdas.
    istlemoi, isteltase, bruka sitta.
    itkeskandemoi, -skatase, begynna grta.
    jomoi, jodase, besupa sig.
    jygendamoi, -getase, sjunka.
    kandis'emoi, -stase, svfva.
    katsomoi, -tstase, se fr sig.
    lajimoi, -jidase, grla.
    laskemoi, -sktase, snka aig.
    lugemoi, -gedase, lsa.
    lugeskandemoi, -skatase, begynua lasa.
    lhendamoi, -hetase, nrma aig.
    Imbitelemoi, -teltase, vrmas.
    mmoi, mdase, sljas.
    nritelemoi, -teltase, frstlla sig.
    opendamoi, -petase, lra sig.
    palktamoi, -lkatase, blifva lejd.
    pl'gastelemoi, -steltase, rdas.
    pidamoi, -dadase, nyttja.
    poigimoi, poiktase, kalfva; lemma.
    riitsimoi, -tst'ase, losas.
    salptamoi, -lbatase, tillslutas.
    samoi, -sadase, efterstrfva.
    segoimoi, goitase, inblandas; befatta sig med.
    seismoi, seistase, stadna.
    seisotamoi, -tadase, stlla sig.
    siirdamoi, siirttase, flytta sig; rras
    sobimoi, -bidase, pklda sig.
    surendelemoi, -ltase, hgfrdas.
    tegemoi, t'ehtase, blifva, varda.
    toradamoi, -ratase, slss.
    tuskitsemoi, -tase, ngslas.
    tygestelemoi, -ltase, ragla, vackla,
    vagastelemoi, -ltase, anstrnga sig.
    valmitsemoi, -tase, bereda sig.
    vardeitsemoi, -tase, akta sig.
    vastoimoi, vastoitase, bada sig med qvast.
    vilustelemoi, -steltase, svalka sig.

Alla dessa bjningsstt trffas fven hos de finska verberna, ehuru,
ssom framdeles kommer att ses, tschudiskans reflexiva form mycket
afviker frn den finska. I estniskan och lappskan saknas den reflexiva
formen helt och hllet.

Emedan en obestmdhet rdt angende finska verbers _modi_ och deras
benmningar, hvilka nu borde anvndas fven fr de tschudiska verberne,
och missfrstnd sledes ltt kunde uppst, s, fr att frebygga
sdant, mste hr i brjan nmnas, att man fr finskan antagit fljande
modi:

    Modus.             Ofrflulen tid.            Forfluten tid.

    Praesentativus[2]  -- antaa (gifver)          -- on antanut.
    Praeteritivus      -- antoi [gaf)             -- oli antanut.
    Indefinitus[3]     -- antanee (tr gifva)     -- lienee antanut.
    Conditionalis[4]   -- antaisi (skulle gifva)  -- olisi antanut.
    Rogativus[5]       -- antakoon (mtte gifva)  -- olkoon antanut.
    Imperativus        -- antakaan (gifve)        -- olkaan antanut.
    Substantivus       -- antaa (gifva)           -- olla antanut.
    Adjectivus         -- antava (gifvande)       -- antanut.

Dessa finskans modi frekomma fven i de nrmast beslgtade sprken,
utom rogativus, som finnes hvarken i tschudiskan, estniskan eller
lappskan, och indefinitus, hvilken ej upptages i estniska grammatiken,
emedan den fr det mesta frsvunnit ur sprket (jfr Rosenplnters
Beitrge zur genauem Kenntniss der ehstn. Sprache, 2 Heft, s. 76).
Likvisst frekommer den fven i estniskan t.ex. uti stycket "Andresse
laul" i nyssnmnda arbetets 7 hft s. 47, der orden ro: _wassikad jid
jotematta, mis neil jua antanesse?_ (kalfvarne blefvo utan dricka, hvad
mnne kan gifvas t dem att dricka?), hvarest i noten frklaras, att
_antanesse_ str i stllet fr _antud on_ (har gifvifs), hvilket ej s
r, utan r _antanesse_ i modus indefinitus af verbet _andama_ (gifva),
och fullkomligt motsvarande finskans _annettanee_ (tr gifvas).

Utom de fr finskan och tschudiskan gemensamma modi, hafva de
tschudiska verberna nnu en srskild modus, fr att uttrycka
mjligheten af en handling, hvilken i brist p annan benmning hr m
kallas modus eventivus. Den frekommer visst icke alltfr ofta, hras
dock emellant, t.ex. _sada rublat min n'etsiit hebos maksneisin_
(jag kunde mjligtvis betala 100 rubel fr den hsten). Dess ndelse
(-neisin) antyder, att den uppsttt genom sammansttning af indefiniti
och conditionalis modus-tillgg.

Oafgjordt m lemnas, om fven sdana ordformer, som _mnuisin_ (jag
skulle hafva slt), _t'ehnuisin_ (j. sk. h., betalt), _katsnuisin_ (j.
sk. h. sett) o.s.v. kunde anses utgra en annan fr tschudiskan egen
modus, och om dylika skulle frekomma fven med passiv bemrkelse
(_mtuisin, tehtuisin, katstuisin_), bildade de sednare af perf. adj.
passivi, liksom de frra uppsttt af perf. adj. activi med tillfogande
af conditionalis modus-tillgg.

Tillflje af det fregende blifva sledes i tschudiskan fljande 8
modi: _prsentativus, prteritivus, indefinitus, conditionalis,
eventivus, imperativus, substantivus, adjectivus_. D i hvar och en af
dem, med undantag af den sistnmnda, den frflutna tiden uttryckes
perifrastiskt med tillhjelp af _olda_, s kan fr korthetens skull den
i fljande bjningsexempel helt och hllet utelemnas.

A. _Jakande aktiv bjningsform_.

          I. Prsentativus.

 Sing. 1. andan (jag gifver) tegen (j. gr) salptan (j. tillsluter)
       2. andat              teget          salptat
       3. andab              tegob          salptab
 Plur. 1. andamai            tegemai        salptamai
       2. andatei            tegetei        salptatei
       3. |andaba            tegeba         salptaba
          |andtas            {t'ehtas       salpatas

          II. Prteritivus.

 Sing. 1. andoin             tegin           salpsin
       2. andoit             tegit           salpsit
       3. andoi              tegi            salbais
 Plur. 1. andoimai           tegimai         salpsimai
       2. andoitei           tegitei         salpsitei
       3. |andoiba           tegiba          salpsiba
          |andtihe           t'ehtihe        salbatihe

          III. Indefinitus.

 Sing. 1. andanen            t'ehnen         salbanen
       2. andanet            t'ehnet         salbanet
       3. andanob            t'ehnob         salbanob
 Plur. 1. andnemai           t'ehnemai       salbanemai
       2. andnetei           t'ehnetei       salbanetei
       3. |andneba           t'ehneba        salbaneba
          |andtanes          t'ehtanes       salbatanes

          IV Conditionalis.

 Sing. 1. andaisin           tegeisin        salptaisin
       2. andaisit           tegeisit        salptaisit
       3. andais             tegeis          salptais
 Plur. 1. andaisimai         tegeisimai      salptaisimai
       2. andaisitei         tegeisitei      salptaisitei
       3. |andaisiba         tegeisiba       salptaisiba
          |andtais           t'ehtais        salbatais

          V. Eventivus.

 Sing. 1. andneisin          t'ehneisin      salbaneisin
       2. andneisit          t'ehneisit      salbaneisit
       3. andneis            tehneis         salbaneis
 Plur. 1. andneisimai        t'ehneisimai    salbaneisimai
       2. andneisitei        t'ehneisitei    salbaneisitei
       3. |andneisiba        t'ehneisiba     salbaneisiba
          |andtaneis         t'ehtaneis      salbataneis

          VI. Imperativus.

 Sing. 2. anda               tege            salpta
       3. andkaha            t'ehkaha        salbakkaha
 Plur. 1. |andkamai          t'ehkamai       salbakkamai
          |andkam            t'ehkam         salbakkam
       2. |andkatei          t'ehkatei       salbakkatei
          |andkat            t'ehkat         salbakkat
       3. |ndkaha            t'ehkaha        salbakkaha
          |andtakaha         tehtakaha       salbatakaha

          VII. Substantivus.

 Infin.   andta              t'ehta          salbata
 Illat.   andha              tegehe          salptaha
 Iness.   andtes             t'ehtes         salbates
 Instr.   andten             t'ehten         salbaten
 iness.   andmas             tegemas         salptamas
 Illat.   andmaha            tegemaha        salptamaha
 Adess.   andmal             tegemal         salptamal
 Abess.   andmata            tegemata        salptamata

          VIII. Adjectivus.

 Prs.    andab              tegeb           salptab
 Perf.    andnu              t'ehnu          salbanu

B. _Nekande aktiv bjningsform_.

          I. Prsentativus.

 Sing. (1. en,   2. et,   3. ei)  anda,   tege,    salpta.
 Plur. (1. emai, 2. etei, 3. eba) andkoi, t'ehkoi, salbakoi.

         II. Prteritivus.

 Sing. (en, et, ei)      andnu,     t'ehnu,    salbanu
                         (andaske,  tegiske,   salptaske)
 Plur. (emai, etei, eba) andtud;    t'ehtud,   salbatud,
                        (andasket,  tegisket,  salptasket)

         III. Indefinitus.

 Sing. (en, et, ei)      andne,    tehne,     salbane.
 Plur. (emai, etei, eba) andnekoi, t'ehnekoi, salbanekoi.

         IV. Conditionalis.

 Sing. (en, et, ei)      andais,   tegeis,    salptais.
 Plur. (emai, etei, eba) andtais,  t'ehtais,  salbatais.

         V. Eventivus.

 Sing. (en, et, ei)      andneis,   t'ehneis,   salbaneis.
 Plur. (emai, etei, eba) andtaneis, t'ehtaneis, salbataneis.

         VI. Imperativas.

 Sing. 2. (ala)      anda,     t'ege,    salpta.
       3. (algha)    andkaha,  t'ehkaha, salbakaba.
 Plur. 1. |(algam)   andkam,   t'ehkam,  salbakam.
          |(algamai) andkoi,   t'ehkoi,  salbakoi.
       2. (algat l. algatei) andkoi, t'ehkoi, salbakoi.
       3. (algha)    |andkaha,   t'ehkaha, salbakaha.
                     |andtakaha, t'ehtakaha, salbatakaha.

       VII. Substantivus och VIII. Adjectivus ro som i fregende
            jakande bjningsformen med tillfogande af nekningsordet
            _ei_ framfre ordet.

 C. _Jakande reflexiv bjningsform_.

       I. Prsentativus.

 Sing. 1. andamoi       tegemoi         salptamoi
       2. andatoi       tegetoi         salptatoi
       3. andase        tegese          salptase
 Plur. 1. andamoisei    tegemoisei      salptamoisei
       2. andatoisei    tegetoisei      salptatoisei
       3. |andasesei    tegesesei       salptasesei
          |andtasesei   t'ehtasesei     salbatasesei

       II. Prteritivus.

 Sing. 1. andoimoi      tegimoi         salpsimoi
       2. andoitoi      tegitoi         salpsitoi
       3. andoihe       tegihe          salpsihe
 Plur. 1. andoimoisei   tegimoisei      salpsimoisei
       2. andoitoisei   tegitoisei      salpsitoisei
       3. |andoihesei   tegihesei       salpsihesei
          |ndtihesei    t'ehtihesei     salbatihesei

       III. Indefinitus.

 Sing. I. andnemoi      t'ehnemoi       salbanemoi
       2. andnetoi      t'ehnetoi       salbanetoi
       3. andnese       t'ehnese        salbanese
 Plur. 1. andnemoisei   t'ebnemoisei    salbanemoisei
       2. andnetoisei   t'ehnetoisei    salbanetoisei
       3. andnesesei    t'ehnesesei     salbanesesei
          {andtanesei   {t'ehtanesei    {salbatanesei

       IV. Conditionalis.

 Sing. l. andaisimoi     tegeisjmoi       salptaisimoi"
       2. andaisitoi     tegeisitoi       salptaiitoi
       3. andaisihe      tegeisihe        salptaisihe
 Plur. l. andaisimoisei  tegeisimoisci    salptaisimoisei
       2. andaisitoisei  tegeisitoisei    salptaisitoisei
       3. |andaisihesei  tegeisihesei     salptaisihesei
          |andtaisihesei t'ehtaisihesei   salbataisihesei

       V. Eventivus.

 Sing. 1. andneisimoi      t'ehnesimoi      salbaneisimoi
       2. andneisitoi      t'ehnesitoi      salbgmeisitoi
       3. andneisihe       t'ehneisihe      salbaneisihe
 Plur. l. andneisimoisei   t'ehnesimoisei   salbaneisimoisei
       2. andneisitoisei   t'ehnesitoisei   salbaneisitoisei
       3. |andneisihesei   t'ehnesihesei    salbaneisihesei
          |andtaneisihesei t'ehtanesihesei  salbataneisihesei

       VI. Imperativus.

 Sing. 2. andte           tegete (t'ehte)  salbate (salptate?)
       3. andkahase       t'ehkahase       salbakkahase
 Plur. 1. andkamoisei     t'ehkamoisei     salbakkamoisei
       2. andkatoisei     t'ehkatoisei     salbakkatoisei
       3. |andkahasei     t'ehkahasei      salbakkahasei
          |andtakahasei   t'ehtakahasei    salbatakahasei

       VII. Substantivus.

  Infin.  andtase         t'ehtase         salbatase
  Illaat. andhase         tegehese         salptahase
  Iness.  andtesasc       t'ehtesase       salbatesase
  Instr.  andtenese (?)   t'ehtenese (?)   salbatenese (?)
  Iness.  andmasase       tegemasase       salptamasase
  Illat.  andmahase       tegetnahase      salptamahase
  Adess.  andmalase       tegemalase       salptamalase
  Abess.  andmatase       tegematase       salptamatase

       VIII. Adjectivus.

  Proes.  andabase        tegebase          salptabase
  Perf.   andnuse         t'ehnuse          salbanuse

D. _Nekande reflexiv bjningsform_.

       I. Prsentativus.

  Sing, (en, et ei)       andt'e,    t'ebt'e,   salbate.
  Plur. (emai, etei, eba) andkoisei, tehkoisei, salbakoisei.

       II. Prteritivus.

  Sing. (en, et, ei)      andnuse,  t'ebnuse,  salbanuse.
  Plur. (emai, etei, eba) andnusei, t'ehnusei, salbanusei.

       III. Indefinitus.

  Sing, (en, et, ei)      andnese,     t'ehnese,     salbanese.
  Plur. (emai, etei, eba) andnekoisei, t'ehnekoisei, salbanekoisei.

I de friga personliga modi sattes vanligtvis nekningsordet framfr den
reflexiva formens 3 person svl i singularis som i pluralis, ehuru
fven andra former frekomma; substantivi och adjectivi former f i
likhet dermed nekningsordet _ei_ framfr sig.

E. _Passiva bjningsformen_.

 Prs.   andtas, tehtas, salbatas -- ei andta, tehta, salbata.
 Prt.   andtihe, tehtihe, salbatihe -- ei andtud, tehtud, salbatud.
 Indef.  andtanes, tehtanes, salbatanes -- ei andtane, t'ehtane,
         salbatane.
 Condit. andtais, t ehtais, salbatais -- ei andtais, fehtais,
         salbatais.
 Event.  andtaneis, tehtaneis, salbataneis -- ei andtaneis o.s.v.
 Imper.  andtakaha, t ehtakaha, salbatakaha -- algha andtakaha o.s.v.
 Subst.  (infin.) (antaa, t'ehtaa, salbattaa -- ei andtaa o.s.v. ?)
         (iness.) andtais, t'ehtais, salbattais -- ei andtais o.s.v.
 Adject. (praes.) andtab, t'ehtab, salbattab -- ei andtab o.s.v.
         (Perf.) andtud, t'ehtud, salbatud -- ei andtud o.s.v.

Frfrigt tyckes den passiva fonnen ej vara i bruk annorlunda n
opersonligt: minti siirdtas (jag flyttas), _minti siirdtihe_ (jag
flyttades), minti liints siirdmaha (jag skall flyttas) o.s.v. fven
begagnas reflexivformen ofta i passiv bemrkelse.

Fr tskilliga i fregende paradigmer anfrda former nyttjas fven
andra t.ex. _ankoi, annen f. andkoi, andnen; andnesei_ vanligare n
_andnesesei; anthe f. andtihe_; en _andant_ f. en _andnu_ o.s.v.,
hvilket hr endast m omnmnas.

Af de hrledda verbformerne i tschudiska sprket r den _inchoativa_
p -_skanden_ (infinitiv, -_skata_) mest egen. I andra slgtsprken
finnes den ej, utom i lappskan, der den ndas i prasent. p -_goadham_,
i infinit. p -_goattet_. Den kan i tschudiskan frekomma hos alla
verber, ssom af fljande exempel torde inses.

    ajaskata, begynna varas,
    andaskata, beg. gifva,
    andleskata, b. ofta gifva,
    hapneskata, b. ruttna,
    hmarduskata, b. skymta,
    itkeskata, b. grta,
    kehuskata, b. koka,
    kirguskata, b. skrika,
    kutoskata, b. leka (om fisk),
    kvyskata, begynna g,
    langteskata, b. falla,
    lugeskata, b. lsa,
    magadaskata, b. ligga,
    meneskata, b. fara.
    opendaskata, b. lra,
    ataskata, b. taga,
    otleskata, b. ofta taga,
    paiseskata, b. svullna,
    palktaskata, begynna leja,
    palkteleskata, b. ofta leja,
    puhuskata, b. blsa,
    pituskata, b. dagas,
    siirdaskata, b. rra,
    tahtoskata, b. vilja,
    tegeskata, b. gra,
    varaiskata, b. befara,
    voiskata, b. m vl.

Alla sdana ndas i prs. p -_skanden_ och hrledas frn ett annat
verbum, de anfrda af verberne: _ajan, andan, andlen_ o.s.v.

Ett attnat slag af hrledda verber slutar sig p -_skenden_ (infinit.
p -_sketa_) och tillfogar stamverbets begrepp ngon obestmdhet.
Prteritiva: _kirjoiteskensin_ (jag skref), _kuliskensin_ (jag hrde),
_langsiskensin_ (fll), _ngiskensin_ (sg), _otiskensin_ (tog),
_siirdiskensin_ (rrde) frklarades p ryska med: ja pisyval, ja
slyhivalmalo ne pal', (ja bylo ne pal'), ja vidyval, ja vzjal bylo, ja
dvigival_, och prsentativa: _kvyskenden_ (jag gr), _langteskenden_
(faller), _mskenden_ (frsljer), _nouseskenden_ (uppstiger),
_oleskenden_ (r), _otleskenden_ (tager), _pageneskenden_ (flyr),
_sylgeskenden_ (spottar), med: _stupaju, padaju, prodaju, stapaju,
byvaju, nimaju, bgivaju, plevaju_, sledes med upprepnings och
obestmda former. Andra dylika hrledningsverber ro: _ambuskenden_
(jag skjuter), _jooskenden_ (dricker), _meneskenden_ (far),
_noleskenden_ (slickar), _nyhtiskenden_ (rycker), _saaskenden_
(fngar), _sskenden_ (frossar), _voiskenden_ (befinner mig, mr),
_vyskenden_ (anklagar). I slgtsprken finnas ej dylika
hrledningsverber, utom i finskan ett derifrn ytterligare hrledt
freqventativt verbum: _kyskentelen_ (brukar g), _teeskentelen_ (br.
gra), _lauleskentelen_ (sjunger ofta) o.s.v.

Derivata former p -_stan_ (infinit. _stada_), gifva en strre
bestmdhet t stamverbets begrepp. Sdana ro: _kandistan_ (jag br),
_kulistan_ (hr), _tundistan_ (knner), _tedistn_ (vet) och ngra
andra, ty alltfr allmnna synas de ej vara. Frmodligen r denna
derivationsform beslgtad med lappskans p -_stam_, -_stet_, svarande
mot finskans p _hdan, htaa_ t.ex. i _katsahdan_ (jag ser).

Formen p -_ssen_ (infinit. -_sta_) t.ex. i _kandissen_ (jag
br sakta), infin. _kandista_, anmrkes hr endast ssom en
egenhet, som ej tyckes hafva ngot motsvarande i finskan,
men i lappskan torde den motsvaras af formen -_sham_ (infinit.
-_shet_), t.ex. i _lasham_ (jag lefver smtt), _vadsasham_ (spatserar)
af _lam_ (jag lefver), _vadsam_ (j. gr).

Faktiva hrledningsverber frekomma med flereslags olika ndelser,
ssom af fljande exempel kan finnas:

a). prs. -soitan, infinit, soitta (-seitan, -seitta:)

    alensoitta, gra lgre,
    hobensoitta, frsilfra,
    jygensoitta, betunga,
    keb'nensoitta, ltta,
    kuivensoitta, torka,
    kyimnsoitta, afkyla,
    levenseitta, utbreda,
    lujensoitta, strka,
    mustensoitta, svrta,
    mutensoitta, smutsa,
    neljnsoitta, fyrdela,
    sagensoitta, frtjocka,
    sogenseitta, frblinda,
    syvensoitta, frdjupa,
    tyhjensoitta, tmma,
    valgensoitta, gra hvif,
    vgensoitta, strka,
    yhtenseitta, frdubbla,

b). prs. -skottan, infinit. -shoitta.

    kehuskoitta, uppkoka,
    likaskoitta, prra,
    lmbaskoitta, utbja
    matalskoitta, gra lgre,
    noselskoitta, frtunna,
    teraskoitta, hvssa.

c). prs. -toitan, infinit. -toitta (-teitan, -teitta).

    ahtisteitta, frtrycka,
    haudotoitta, lta bna,
    heitatoitta, afklda,
    hengestoitta, upplifva,
    htkestoitta, frhala tiden,
    koletoitta, dda,
    mutastoitta, orena, smutsa,
    pagistoitta, aftala, samtalas,
    pehmitoitta, uppmjuka,
    pl'gastoitta, frskrcka,
    plustoitta, damma,
    rambastoitta, frlama,
    seibastoitta, stta strar,
    sel'gitoitta, frklara,
    tedistoitta, underrtta,
    t'ervehtoitta, helsa,
    t'sometoitta, pryda.
    ujutoitta, lta flyta, -simma,
    upehtoitta, grfva,
    vaigastoitta, lugna, trsta,
    vtatoitta, omgjorda,

Af enahanda art ro: _abidoitta_, gra bekymmer, _erikoitta_, afsndra,
_kargisteitta_, frbittra, _lmbastutta_, bja, _s'jibalkoitta_,
slunga, _t'ynistoitta_, stadkomma lugn, _vahtostoitta_, gra fradga,
_vilustoitta_, stadkomma kyla, _vgetuitta_, frsvaga, _yhtistoitta_,
frena.

d). prs. -tan, infinit. -tada-

    abutada, hjelpa,
    algotada, begynna,
    hajotada, frlora,
    halgoitada, klyfva,
    k'ehutada, lta koka,
    levitada, utbreda,
    lmbytada, bja,
    mugoitada, gra efter,
    mujutada, frga,
    n'ritada, hrma efter,
    olgotada, snda,
    ondutada, urholka,
    ongitada, meta,
    ripputada, upphnga,
    sambutada, slcka,
    satatada, sl, stta,
    sel'gitada, frklara,
    sibitada, kl, krafsa,
    sobitada, beklda,
    surdutada, utmatta,
    tartutada, hoplda,
    toigotada, lofva,
    uinotada, sfva,
    uppotada, drnka,
    vaigatada, drypa,
    virgoitada, antnda,
    vritada, beskylla.

Infinit, ndelse -_tada_ i dessa verber kan kontraheras tili
-_tta_ (-_ttaa_), hvilket fven r fallet med verba p -_stan_,   -
_stada_, t.ex.

    armastada, hafva medmkan,
    k'elustada, hindra, frbjuda,
    kidastada, skrika,
    noustuda, upplyfta,
    pudistada, skaka,
    r'etustada, orena, smutsa,
    vaigastada, sluta, lta upphra,
    varastada, nska,
    vargastada, stjla.

Verberna med prs. p -_dan_, infinit. -_dada_ (-_data_), hafva fven
fretrdesvis den kontraherade formen (-_ta_ i st. f. -_dada_, -_data_)
bruklig uti infinitivus, t.ex.

    amuldan, -lta (sa),
    jurahdan, -hta (dundra hastigt),
    kasardan, -rta (afqvista),
    keserdan, -rta (spinna),
    kraldan, -lta (omveckla),
    vedaldan, -lta, uttnja,
    ymbardan, -rta (omringa),

och i verber p -_dan_ med fregende vokal synes kontraktionsformen
uti infinitivus vara ensamt i bruk t.ex. i

    avaidan, jag ppnar,
    halgaidan, klyfver,
    huigaidan, utskmmer,
    juraidan, dundrar,
    kargaidan, dansar,
    katkaidan, afrycker,
    keradan, samlar,
    kuradan, qvker,
    lisadan, tillker,
    lykaidan, kastar,
    osaidan, gissar,
    sebdan, omfamnar,
    suhaidan, hviskar,
    sraidan, darrar,
    tabadan, ernr,
    tolkaidan, frnstter,
    tugedan, understder,
    varaidan, fruktar, befarar,

hvilka hafva infin. avaita, halgaita, huigaita o.s.v.

Detsamma r fallet med flerstafviga verber p -_ndan_ i prs., endast
med den skilnad, att de, jemte kontraktionen i infinitivus, bortkasta
konsonanten _n_ framfr _t_, t.ex.

    alendan, jag gr lgre,
    el'gendan, frstr,
    keb'nendan, lttar,
    kohendan, stller i ordning,
    korgendan, hjer,
    lujendan, frstrker,
    murendan, sndrar,
    mustendan, svrtar,
    oigendan, rtar,
    oksendan, krkes,
    polendan, frminskar,
    puustendan, delgger,
    rigendan, pskyndar,
    semendan, sr,
    t'ervandan, tjrar,
    tyhjendan, tmmer,
    vljendan, frsvagar,
    yhdendan, frenar,

hvilka sledes hafva i infin. aleta, el'geta, keb'neta o.s.v.

Ursprungligen trestafviga hafva mnga verber genom kontraktion blifvit
tvstafviga i prsentativus. Sdana ro t.ex. fljande:

    kuivtan, jag torkar,
    langten, faller,
    metstan, jagar,
    palktan, lejer,
    sel'gtan, klarnar,
    sooldan, saltar,
    tahktan, slipar,
    t'ervtan, tjrar,
    torvtan, trompetar,
    uindan, insomnar,
    uptan, drunknar,
    visktan, kastar,

hvilka genom sammandragning uppkommit af _kuivadan, langedan, metsadan_
o.s.v. och i infinitivus ro trestafviga: _kuivata, langeta, metsata,
palkata, selgeta, sotata, tahkata, t'ervata, torveta, uinota, uppota,
viskata_. I finskan och estniskan har prs. i dylika verber fven
frkortat sig till tvstafvig, men p en annan vg, slunda nmligen,
att _d_ (eller _t_) gtt frloradt, och de sammansttande vokalerne
frenats till ett lngt vokalljud, hvarigenom i finskan uppsttt
_kuivaan, lankeen, metsn_ o.s.v. I lappskan har i motsvarande fall
_d, t,_ bibehllits: _arvedam_, -det (begripa) _dokkitam_, -tet (tycka
om), _garrodam_, -det (svra), _lasetam_, -tet (tillka) _manadam_, -
det (pminna), _ramedam_, -det (skryta), _vainotam_, -tet (eftertrakta),
_vaivvedam_, -det (plga), _vassjotam_, -tet (hata) o.s.v., hvilka i
finskan heta: _arvaan, tykkn, kiroan, lisn, manaan, ramaan,
vainuan, vaivaan, vihaan,_ och hvilka, om de alla funnes i tschudiskan,
der skulle blifva: _arvdan, tyktan, kirodan_ o.s.v.

Andra slags vanliga hrledningsverber ro:

a), prs. _-ain, -in_, infinit. _-aida, -oida_.

    aitoida, grda,
    huhtoida, sklja,
    katkoida, afslita,
    segoida, frvillas,
    teramboida, hasta,
    viessaida, vga.

b). prs. _-itsen,_ infinit. _-ita_.

    abidoita, plga
    arboita, kasta lott,
    hernakoita, gngga,
    hrkita, knda smr.
    kabita, skafva,
    kuldita, ftgylla,
    naglita, spika,
    pagita, begra,
    purgita, yra om (snn),
    valmita, bereda,
    vardeita, vrda, vakta,
    nikoita, blomstra,

i praes. _abidoitsen, urboitsen, hernakoitsen_ o.s.v.

c). praes. _-(e)len,_ infin. _-elta_.

    etstelt, leta,
    huigtelta, skmmas,
    kdelt, frjaga,
    johdutelta, pminna,
    kandisselta, bra smtt,
    kutselta, kalla,
    kuundelta, hra p,
    langtelta, falla,
    lmbytelta, bja,
    mujelta, knna fre,
    pagiselta, aftala,
    palktelta, leja,
    semendelta, s,
    siirdelta, rra,
    vardeitselta, lura p,

Dessa gifva stamordets betydelse samma bibegrepp af upprepning,
obestmdhet och frminskning, som dylika derivationsformer fven i
finskan, estniskan och lappskan hafva. tskilliga af dem frkorta sig i
prs. genom bortsttning af _e_ framfor _-ien_, t.ex. _htlen, kutslen,
kuundlen, siirdlen_, de friga hafva fullstndigt: _etstelen, uigtelen,
johdutelen_ o.s.v.

d). praes. _-nen_, infinit. _-te_.

Sdana ro t.ex.

    hapnen, -ppata (ruttna),
    har'gnen, -gata (vnjas till),
    huignen, -geta (skmmas),
    muignen, -geta (surna),
    pagenen, -geta (fiy),
    rusknen, -kota (rodna)
    sogenen, -geta (bli blind).

e). prs. _-un_, infinit. _-uda_.

_Htkestuda_ (drja lnge), _kurdistuda_ (blifva df), _pitestuda_
(stadna, blifva lnge qvar), _ramhtuda_ (frlamas), _vaigastuda_
(tystna), _vesaduda_ (bevxas med telningar) o.s.v. med prs.
_htkestun, kurdistun, pitestun_ m.m. fven denna liksom den nyss
fregende derivationsformen finnes i slgtsprken.

Slutligen m hr i afseende p infinitivi formerande anfras tskilliga
exempel af tvstafviga verber enligt hvad de (somliga mjligtvis
felaktigt) blifvit uppgifna och antecknade.

a), prs. _-an,_ infinit. dels _-ada,_ dels frkortad.

    andan, antta, gifva,
    haitan, -tada, tadla,
    harjan, -jada, borsta,
    hos'tan, -tada, glnsa,
    hdan, hta, frjaga,
    kaivan, kaida, grfva,
    katan, katta, betcka,
    keerdan, -dada, omringa,
    keitan, keitta, koka,
    kerdan, -ata, tvinna,
    kndan, kta, vnda,
    lendan, leta, flyga,
    mujan, -jada, knna, prfva,
    nuttan, -tada, sklla (hund),
    pas'tan, -tta, steka,
    pidan, -dada l. pita, hlla,
    radan, rata, arbeta,
    ragjan, -jada, trafva (hst),
    rastan, -tada, rycka,
    salvan, -vta, timra,
    satan, saatta, fra, leda,
    srban, -rpta, srpla,
    tappan, -pta, brka lin, trska,
    tedan, teta, veta,
    t'sapan, -pta, hugga,  Lapp. t'suoppam.
    t'suvdan, -vta, kasta sd, rensa,
    veerdan, -rtta, vltra,
    vodan, vota, flyta.
    voikan, -kta, jmra sig.
    vndan, vta, leka, spela,

Liksom _pidan_ har _pidada_ och _pita_, hafva de flesta friga af nyss
upprknade verber en lngre och en kortare infinitivi form, ehuru blott
den, som for hvarje trffat upptecknas, fven hr blifvit anfrd.

b). prs. _-en_, infinit, _-ta, -eda_.

    hengen, -gta, andas,
    imen, imda, di,
    itken, -kta, grta,
    kylben, -lpta, simma, lga aig,
    kytken, -kta, fastbinda,
    ksken, -kta, befalla,
    linen, liinta, skola,
    litsen, -tsta, klmma,
    lugen, -geda, lsa,
    lhden, -htta, bege sig,
    nolen, noolda, slicka,
    nousen, -sta, stiga,
    olen, olda, vara,
    psen, psta, slippa,
    sotken, -keda l. -kta, knda,
    tungen, -gta, trnga,
    vilen, viilda, skra,
    volen, voolda, skafva.

c), prs. _-in_ infinit. _-ta, -ida_.

    ehdin, ehtt'a, hinna,
    hyppin, hypta, hoppa,
    kerin, -rt', nysta,
    ladin, lat'a, laga,
    lajin, -jute, sklla,
    loppin, lopta, sluta,
    lopsin, -psta, stampa,
    lykin, -kta, kasta,
    nyhdin, -htt'a, rycka,
    nppin, -pta, knipa,
    pilin, -lt'a, fila,
    pyhkin, -kt'a, torka,
    prmin, -mta, flla,
    ribin, riipt'a, rifva,
    riitsin, -sta, lsa,
    ristin, -stt'a, dpa,
    rohtin, -tida, -htt'a, vga
    rygin, -gida, hosta,
    tolkin, -kta, stta,
    tus'jin, -st'a, srja,
    viipsin, -sta, hrfva,

d). prs. _-on_, infinit. _-ta, -oda_.

    haudon, -dta. bta,
    hillon, hilta, krossa,
    kadon, -doda, frsvinna,
    katson, -tsta, se,
    nevon, -voda, rda,
    rikkon, rikta, skada,
    sidon, -dodu, binda,
    survon, surta, stampa,
    uskon, -kta, tro.

e). prs. _-un (-yn)_, infinit. _-ta, -uda (-yda)_.

    astun, -stta, stiga,
    hernun, -nuda, nysa,
    hooldun, -duda, bedrfvas,
    istun, -stta, sitta,
    kirgun, -rkta, skrika,
    kooldun, -duda, brtd,
    korsun, -rsta, snarka,
    kosun, -suda, duga,
    kutsun, -sta, kalla,
    kvyn, -vyda, g,
    mylyn. -lyda, inrymma,
    nukkun, -kta, slumra,
    nlgtun, -tuda, bli hungrig,
    polsun, -sta, krypa,
    rahnun, -nda, flta,
    rippun, -pta, hnga,
    sambun, -buda, slockna,
    surtun, -tuda, trttna,
    tippun, -pta, drypa,
    t'siibun, -pta, gunga,
    tust'un, -t'uda, f ledsamt,
    vanhtun, -tuda, frldras,
    vatstun, -tuda, bli hafvande,
    vingun, -gta, gnlla.

       *       *       *       *       *

Ehuru fven de friga _partes orationis_ i tschudiskan kunde erbjuda
tillflle till mnga anmrkningar, s mste vi dock, emot vr fresatts
i brjan, hr afbryta denna afhandling, tillggande endast, att
nominernas brukliga kasus ro fljande 10 i begge numeri.

Singularis.

    Nom.    lugu,   neisne,   lhte,
    Gen.    lugun,  neitsen,  lhtken,
    Infin.  lugut,  neitist,  lhtet,
    Iness.  lugus,  neitses,  lhtkes,
    Illat.  luguhu, neitshe,  lhtkehe,
    Adess.  lugul,  neitsel,  lhtkel,
    Allat.  lugule, neitsele, lhtkele,
    Abess.  luguta, neitseta, lhtketa,
    Transl. luguks, neitseks, lhtkeks,
    Essiv.  lugun,  neitsen,  lhtken,

Pluralis.

    Nom.    lugud,    neitsed,   lhtked,
    Gen.    luguiden, neitsiden, lhtkiden,
    Infin.  luguit,   neitsit,   lhtkit,
    Iness.  luguis,   neitsis,   lhtkis,
    Illat.  luguihe,  neitsihe,  lhtkihe,
    Adess.  luguil,   neitsil.   lhtkil,
    Allat.  luguile,  neitsile,  lhtkile,
    Abess.  luguita,  nejtsita,  lhtkita,
    Transl. luguiks,  neitsiks,  lhtkiks,
    Essiv.  luguin,   neitsin,   lhtkin.

Andra kasus, n de nyss upprknade, hafva ej blifvit antecknade, men af
dessa innefattar _inessiv_. finskans bde _iness_. och _elativus;
adess_. bde _adess_. och _ablativus; essivus_ bde _essiv_. och
_instructivus_, hvarfre det endast r finskans _prolativ_. och
_comitativus_, som ej hafva sin motsvarighet i tschudiskan. Om
_prolat._ m dock nmnas, att den nnu frekommer i ngra partiklar.
Fr _comitativus_ nyttjas _genit._ med prepositionen _ked_ efter sig,
hvilket ord troligen r beslgtadt med estniskans _-ga_, lappskans _-
guim_, olonetska dialektens _kel_, finskans _kera_.

Frfrigt m anmrkas; att fr _elativus_ och _ablativus_, om de ock
ofta uttryckas med _ett_ ord (_lugus, neitses, lhtkes; lugul, neitsel,
lhtkel_), fr tydlighetens skull likas ofta vidhnges partikeln _pai_
(finskans _pin_) efter ordet, t.ex. _puus-pai_, _mages pai_, _lidnas-
pai_, _unes-pai_ (= finskans _puusta, mest, linnasta, unesta_),
likas: _randal-pai, mgel-pai_ o.s.v. (_= finskans runnalla, melt_).

Partikeln _no_ vidfogas genitiv, till betecknande af samma frhllande,
som i svenskan uttryckes med _hos_ t.ex. Jumalan-no, tatan-no,
minun-no, uksen-no, lambkiden-no (hos Gud, fadren, mig, drra, fren).
Om det eljest skulle gagna till ngonting, att frka antalet af kasus,
s kunde af denna vidfogning fs en srskild kasus fr tschudiskan, och
det fullkomligen med samma rtt, som estniskan af sitt _-ga_ och
lappskan af _-guim_ efter genitiv, gjort en egen kasus. Men d det
ingen nytta r af fverfldiga kasus, s kan detta _no_ (= finskans
luo, luona) bst anses ssom en annan post-position, ehuru man
tillochmed sger veljenno-pai (-- finskans veljen-luota-pin), ifrn
att vara hos hrodren.

Samma r fallet med partikeln _-sai_, hvilket ofta vidfogas _illat._
utan att srdeles frndra betydelsen, och troligen r beslgtadt med
finskans _saakka_.

Pronominal-suffixerne hafva fr det mesta frsvunnit firn tschudiskan,
om de ens ngonsin tillfunnits der i hela den rikedom, som de i finskan
och lappskan hafva. De frekomma dock ofta vidhngda personspronominer,
och i ngra ord, som fvergtt till betydelse af partiklar, t.ex.
_itsese_, sin egen, _meilamoi_, hos oss, _teiletei_, t eder,
_etelese_, framt, _kohthase_, till sitt stlle, _uuthese_,
p nytt o.s.v. Emedan fven estniskan p samma stt saknar
pronominal-suffixerna, s kan det blifva tutal om den saken, huruvida
de ens frefunnits i etsniskan och tschudiskan annorlunda, n
ssom de der nnu frekomma.

Till slut m anmrkas, att diminutiv-former p _-ut (-yt)_ och _-ne_
ro mycket i bruk af substantiver, liksom af adjektiver de p _-tab_,
t.ex. ongut (krok), humbrut (mortel), vemblut (strke) pyvhut (hjerpe),
mesyt (honing), kastkut (dagg), sydaimut (hjerta), kadakut (enbuske),
plusut (dyna), pskuihut (svala), genit. onguden, humbruden, embluden
o.s.v. Likas: kylakoine (by), norikaine (yngling), uhmuine (sckpipa),
tpine (propp, kork), naisukaine (qvinna), sarikoine (holme), ringeine
(ring), ehtkome (afton), korsikoine (prtkorg), hangoine (gaffel),
lehtane (lf), lutakaine (vgglus), ltsakoine (groda), lassitsaine
(hermelin), sagedaine (tjock), pimedatab (mrkaktig), vilutab (kylig),
muigtatab (syrlig), sinetab l. sinestab (bl-aktig), galhetab (ngot
dyr) o.s.v. Ofta vidfogas fven orden _rukaine, kulu, kuluine_ i sdan
afsigt, t.ex. uk-rukaine (stackars gubbe), p-rukaine (st. hufvud),
kodi-kuluine (det dliga hemmet), sydain-kulu (det stackars hjertat),
aig-kulu (ussla tiden).




Refesenser:


[1] I finskan har man indelat vokalerne i

    majores: a, o, u;
    minores: , , y;
    medi:   e, i.

Denna indelning synes dock mera afse de i skrift brukliga vokaltecknen
eller bokstfverna, n de i det muntliga sprket hrbara skilda
vokalljud, hvilka afskilja sig I fljande tvnne vokalserier:

    hrda: a --  --  -- u -- o
    veka:  a --  --  -- y -- 

Ngra s kallade medelvokaler frekomma ej i det muntliga sprket, utan
ro e och i antingen hrda eller veka, och det svl i stammen som i
ndelserna. Hrdt r e t.ex. i _kelta_, gul, _tuolle_, t den der, vekt
i _kelt_ af hvem, _tylle_, t arbetet, och likas i hrdt i _silta_,
bro, _polvi_, kn, vekt i _silt_, af den, _pilvi_, moln. Men d denna
skilnad emellan de hrda och veka e och i ej r af ngon srdeles
betydenhet, s skulle det visst ej medfra ngon nytta, att i vanlig
skrift hafva srskilda tecken derfre.

Hvad frfrigt det finska sprkets vokalsystem angr, s torde det
efterhand genom foljande fyra serier hafva utbildat sig till sin
nrvarande fullkomlighet:

    1. a -- e (hrdt) -- u
    2. a -- e (hrdt) -- o
    3.  -- i (vekt) -- y
    4.  -- e (vekt) --                              i
                                                     /\
Genom fljande fyra trianglar                       //\\
kan denna utveckling mhnda                       //  \\
skdligare framstllas. Frst                   e//    \\
utbildade sig vokalerna o, hrdt i               //\     \\
och u. Derp uppkom nnu med                    /䯯\y\
a till utgngspunkt ett mellanljud             /     \      \
(hrdt e) emellan a och i, samt ett           aou
annat deremot svarande (o) emellan
a och u, Vidare uppstod ett nytt mellanljud () emellan a och e, men
ett sdant, som i stllet fr att smjas ihop med de redan frdiga
vokalerne, och derigenom
 sluta vokalbildningen, upphfde sig till utgngspunkt fr tvnne nya
vokalserier (, i, y --- , e, ) och franledde derigenom uppkomsten
af de s kallade veka vokalerne. Hr r ej tillflle till anstllande
jemfrelne angende vokalbilduingen i andra sprk, endast om lappskan
m det nmnas, att  der ej tillvllat, sig samma makt, som i finskan,
utau sjelf fogat sig till de redan frdiga vokalerne.

[2] Redan frut (Mehilinen 1837) hafva vi ansett de finska verberna
modus indicativus bra fr bttre redighets skull frdelas i tvnne,
nmligen _indicativus prsentis_ ocb _indic. prteriti_, hvilka
hvardera akulle komma att i likhet med de friga modi hafva en
_ofullndad_ ocb en _fullndad_ tid, d af det fordna indikativet
_prssens_ och _perfectum_ akulle komma att tillhra indicativus
prsentia, men _imperfectum_ och _plusquamperfectum_ frdes p indic.
prteriti. D forfrigt indicativus prteriti har sin betydelse i den
frflutna tiden, d.. uttrycker, hvad d var ofullndadt eller
fullndadt, s kunde den lmpligtvis fr korthetens skull kallas _modus
prteritivus_ och i likhet dermed indicativus prsentis f beta _modus
prsentativus_.

Det torde ej vara svrt att inse, det indicativus i sin frra
rustning r ngot oredig, d dess frsta tid (prsens) stller
subjektet i den _ofrflutna_ (nrvarande eller tillstundande) tiden,
men den andra tidsformen (imperfectum) flyttar det tillbaka i det
_frflutna_, perfectum ter frsitter det i den _oforflutna_ och
plusquamperfectum i den _frflutna_ tiden, hvarfre dess frdelning i
tvnne modi synes vara fullt rttfrdigad tminstone fr finska
grammatiken.

[3] Har hos olika frfattare kallats; _subjunctivus, subjunctivus
prsens, potentialis, permissivus, concessivus, conjunctivus l.
optativus prsens_ o.s.v. _Fr. Diez_ i sin Grammatik d. romanischen
Sprachen, 3 Theil (Bonn 1844) s. 191, benmner den _dubitativus_,
sgande. "Der _dubitative_, ein unentschiedenes Urtheil aussprechende
Conjunctiv ist besonders im Sdwesten einheimisch", hvarp han bland
annat anfr fljande exempel p dess tillvaro i spanska sprket:
_tendria mi amigo hasta veinte aos_ (mochte wohl zwanzig Jahre alt
sein).

Benmningen _indefinitus_ torde visst vara lmpligare, in tillochmed
concessivus, stida med denna modus alltid uttryckes mer en ovisshet
eller obestmdhet, n ett medgifvande t.ex. _ei minusta olle'kana
orjaksi anoppelahan_ (icke torde jag ens duga till en trl i
svrmorshemmet), _en tohi tupahan menn: tuvassa toruttanehen_ (trs ej
trda ini stugan: uti stugan torde bannas).

[4] Synonymer: _subjunctivus, subjunctivus imperfectum, optativus,
conjunctivus l. optativus imperfectum, conjunctivus prteritum,
conjunctivus prsens_ o.s.v. Benmningen _modus conditionalis_ antrffas
i sanscrit (se: Fr. Bopps vergleich. Grammatik, 5 Abtheilung, Berlin
1849, s. 1005), och passar otvifvelaktigt bttre, n bde conjunctivus,
subjunctivus och i synnerhet optativus, att uttrycka begreppet af denna
modus. Vl r det sannt, att fven optativa sattser dermed emellant
uttalas, men dervid underfrsts d ngon annan satts, och i alla fall
anvndes conditionalis d i en bi-betydelse. Sger man t.ex. _menisit
matkaasi!_ (mtte du g dina frde!) eller: _voi, jos kvisit
meillkin!_ (o, mtte du beska fven oss!), s underfrsts orden: _se
olisi hyv_ (det vore vl) eller ngot dylikt. Den fordna benmningen:
_imperfectum conjunctivi_ r bestmdt oriktig; ty alldrig afses med
conditionalis en pstende handling i _frfluten tid_, som dock r
imperfecti hufvudsak.

[5] Benmningen _rogativus_ synes vara bttre n optativus, dels
derfre, att optativa sattser uttryckas fven med conditionalis, dels
fr det, att det vsendtliga begreppet af denna modus afser en begran,
ej blott och bart en nskan.



***END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK OM DET NORD-TSCHUDISKA SPRKET***


******* This file should be named 60352-8.txt or 60352-8.zip *******


This and all associated files of various formats will be found in:
http://www.gutenberg.org/dirs/6/0/3/5/60352


Updated editions will replace the previous one--the old editions will
be renamed.

Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
law means that no one owns a United States copyright in these works,
so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
States without permission and without paying copyright
royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
of this license, apply to copying and distributing Project
Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm
concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive
specific permission. If you do not charge anything for copies of this
eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook
for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports,
performances and research. They may be modified and printed and given
away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks
not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the
trademark license, especially commercial redistribution.

START: FULL LICENSE

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full
Project Gutenberg-tm License available with this file or online at
www.gutenberg.org/license.

Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project
Gutenberg-tm electronic works

1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or
destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your
possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound
by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the
person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph
1.E.8.

1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement. See
paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this
agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm
electronic works. See paragraph 1.E below.

1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the
Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual
works in the collection are in the public domain in the United
States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
United States and you are located in the United States, we do not
claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
displaying or creating derivative works based on the work as long as
all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting
free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm
works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily
comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when
you share it without charge with others.

1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
in a constant state of change. If you are outside the United States,
check the laws of your country in addition to the terms of this
agreement before downloading, copying, displaying, performing,
distributing or creating derivative works based on this work or any
other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no
representations concerning the copyright status of any work in any
country outside the United States.

1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear
prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work
on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the
phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed,
performed, viewed, copied or distributed:

  This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and
  most other parts of the world at no cost and with almost no
  restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it
  under the terms of the Project Gutenberg License included with this
  eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the
  United States, you'll have to check the laws of the country where you
  are located before using this ebook.

1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is
derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
contain a notice indicating that it is posted with permission of the
copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
the United States without paying any fees or charges. If you are
redistributing or providing access to a work with the phrase "Project
Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply
either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm
trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works
posted with the permission of the copyright holder found at the
beginning of this work.

1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
any word processing or hypertext form. However, if you provide access
to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format
other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official
version posted on the official Project Gutenberg-tm web site
(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain
Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the
full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works
provided that

* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
  the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
  you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
  to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has
  agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
  Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
  within 60 days following each date on which you prepare (or are
  legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
  payments should be clearly marked as such and sent to the Project
  Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
  Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg
  Literary Archive Foundation."

* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
  you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
  does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
  License. You must require such a user to return or destroy all
  copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
  all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm
  works.

* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
  any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
  electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
  receipt of the work.

* You comply with all other terms of this agreement for free
  distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than
are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The
Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm
trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm
electronic works, and the medium on which they may be stored, may
contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
cannot be read by your equipment.

1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from. If you
received the work on a physical medium, you must return the medium
with your written explanation. The person or entity that provided you
with the defective work may elect to provide a replacement copy in
lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
or entity providing it to you may choose to give you a second
opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
without further opportunities to fix the problem.

1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO
OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of
damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
violates the law of the state applicable to this agreement, the
agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
remaining provisions.

1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in
accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm
electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or
additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any
Defect you cause.

Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of
computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
from people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future
generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
Sections 3 and 4 and the Foundation information page at
www.gutenberg.org 

Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary 
Archive Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the
mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its
volunteers and employees are scattered throughout numerous
locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt
Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to
date contact information can be found at the Foundation's web site and
official page at www.gutenberg.org/contact

For additional contact information:

    Dr. Gregory B. Newby
    Chief Executive and Director
    gbnewby@pglaf.org

Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment. Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements. We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
DONATIONS or determine the status of compliance for any particular
state visit www.gutenberg.org/donate

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
ways including checks, online payments and credit card donations. To
donate, please visit: www.gutenberg.org/donate

Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works.

Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be
freely shared with anyone. For forty years, he produced and
distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of
volunteer support.

Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
edition.

Most people start at our Web site which has the main PG search
facility: www.gutenberg.org

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.

